Kontraster

Gårdagen illustrerade fint kontrasterna ett arbete med hästar innebär. Först dressyrlektion, sedan köra skit. Trist nog har jag bara bilder på skitgörat :).

Dagdrömmer

En av de lokala bönderna som jag brukar anlita som rådgivare och hjälpare kom för att hämta gödselstacken. För att han skulle få med så mycket som möjligt var det bara att skyffla på för hand för mig och mamma. Skönt att bli av med gödseln för det här året så att vi kan sommarstäda plattan. Bättre sent än aldrig för att slänga sig med klyschor.
Lyfter skit

Tänk om vi hade en sådan här fin traktor, med joystick och grejer! Våra är bra också, även om de är antika. Jag skulle dock önska att bromsarna funkade lite bättre så att jag vågade köra på fler ställen än den tre och en halv hektar stora åkern…

Dressyrlektionen gick ganska bra. Glimra accepterar bettet bra, tack vare Game of Contact. Men freestylen är det sämre med. Hon har mycket mottrycksreflexer kvar vad det till exempel gäller att svänga. Jag kommer därför att köra mycket mönster freestyle med henne en period nu. Follow the rail är redan ganska ok så tanken är att clover leaf ska sitta som en smäck innan nästa lektion.

I idealvärlden hade hon varit på level 4 i alla savvies innan jag red lektion kan jag själv tycka. Men jag inser att jag för mig egen motivation behöver någon annans ögon på mig. Sedan kan jag använda Linda Parellis taktik att fundera ut hur jag kan få samma saker gjort mer naturligt och genom att använda mer psykologi. Tilliten mellan Glimra och mig är stark nog för att hon ska fixa detta och jag ska få vad jag behöver för att vara progressiv. Hur löser du det för att ta nästa steg på resan?

Badkillen Oscar

Medan vi körde skit fick Oscar och Trausti gå i äppellunden. Här dricker de i dammen, Oscar halvägs ner. Strax efter hoppade han över diket.

Jag har fått svar på hans mineralanalys och enligt Cecilia har han magkatarr och därför har han inte kunnat ta upp så mycket av allt jag proppar i honom och blivit smal. Sedan i lördags får han därför ett homeopatmedel som heter Gastrofor. Nu håller vi tummarna på att det hjälper honom!

Oscar

Veterinären var ju ute hos Oscar igår. Vi började med en hältkoll, inte för att jag känt att han haltar men för att han stått och avlastat ett framben på ett konstigt sätt i hagen. Ja, jag kanske är lite pjoskig med mina hästar, men hellre det eller vad säger ni? Utan anmärkning, veterinären tyckte att han var väldigt rörlig och fin i sina leder för att vara 18 år.

Vi gjorde också en ordentlig munhåleundersökning igen. Slemhinnorna var jättefina och det fanns inget kvar av nekroserna. Så skönt! Veterinären tog lite mer på hakarna och fick pilla rent två små foderinpackningar. Nästa check om ett halvår, vilket känns väldigt bra med tanke på att jag trodde att vi skulle få hålla på väldigt mycket med hans mun.

Sedan tog vi också ett blodprov eftersom att tänderna inte kan vara till att Oscar fallit ur och tappat hull som jag berättat om. Redan i morse ringde veterinären och meddelade att provsvaren såg bra ut. Igen, väldigt skönt! Veterinärens rekommendation är att fodra på med protein och låta Oscar stå inne och äta så att han prioriterar att äta. Stort tack till den duktiga distriktsveterinären som brukar hjälpa oss! (Jag vet inte om jag får skriva hens namn så det är bäst att låta bli :)).

Oscar kommer få gå i den lilla hagen några timmar om dagen och äta hö och kraftfoder. Sedan skickade jag också ett hårprov idag  för analys till Cecilia som ju hjälpte Glimra så bra när hon hade problem med hullet. Jag hoppas att hon kan hjälpa Oscar också! Vi, mor och jag fortsätter också att öva på att behandla honom med Kraniosakral terapi. Åh, vad han njuter av det.

Oscar

Dörren måste vara öppen

Fina Oscar

För att knyta ihop säcken skulle jag vilja komma med några kommentarer om kontakt. Game of Contact är en tillitslekt där vi lär hästen att lita på oss fast vi håller våra händer via bettet i den mentalt och känslomässigt mest känsliga del på hästens kropp. För att detta ska fungera måste vi lära hästen att bettet inte är en barriär, det ska vara en öppen dörr. Där är Oscar fortfarande och utforskar eftersom att han har levt ett liv där bettet är en stängd dörr.

Kontentan är att vi vill aldrig putta vår häst in i en stängd dörr, därför kan vi inte driva innan hästen verkligen ser bettet som en öppen dörr. Kontakten ska vara neutral, det vill säga handen är stilla och vilande.

Målet är en jämn och stadig ström av energi från hästens bakben över dess rygg och nacke via bettet till vår hand och kropp och runt till hästens bakben igen.

The circle of aids

Game of Contact – söndagen

RBI-OscarRBI-Oscar

Söndagen började med teori där vi gick igenom del tre, frame, och alla eventuella frågor vi kände att vi behövde ha besvarade för att kunna åka hem.

Sedan var det dags för första gänget. Frida briljerade med galoppombyten och speedboat-känsla i Emilio – mycket snyggt! Också Marianne och Maria fick känna på en ram där hästen tog kontakten med både näsa, nacke och ben. Härligt! Alla andra hann jag faktiskt inte riktigt se, det blir fullt i huvudet när man rider själv.

Frida och Emilio Marianne får näsa, nacke och ben!     Maria och Marion Jennike

Marion begrundar och Agneta får en fin stretch av Amie.

IMG_8122 Agneta

Efter lunch var det min grupps tur. Oscar var nu väldigt right brain introvert! Inte som Karins Chasse, men riktigt samma typ av bagage har de ju inte, och inte är de samma häst heller. Kolla på bilden på Chasse med sadel på sig, en stor eloge till Karin som verkligen var där för sin häst och hans bästa hela helgen.

Väldigt RBI

Lille introverta Chasse

Nåja, Oscar var RBI så vi började med en långsam point to point. Det räckte inte riktigt för att han skulle frusta men han tuggade och slickade sig om munnen. Sedan tränsade jag och satt upp.

Oscar blir positivare och positivare till bettet

Vi började med relax rein för att få avslappning. Oscar ville ännu inte släppa på spänningen och jag var nog lite för aktiv i min energi. I traven lättade det lite med relax rein och vi fick hans finaste stretch. Men först när jag plockade upp kontakten för att hålla ramen blåste han ut och frustade – how interesting!

Osäker på kontakt    Stretch  Framåt trav

Vi fortsatte med samma mönster som under lördagen men jag kände att såhär kan vi ju inte fortsätta, för det kändes som att jag belönade att han saktade av vid kontakt. Jag frågade Marion och fick istället i uppgift att plocka upp kontakten i trav, hålla den och plink plinka honom tills han tänkte framåt. Plink, plink är som vattentortyr där man låter en doppe falla på en persons huvud under lång tid. Plink, plink gör man med sticken på hästens höft, bara en väldigt lätt touch som inte blir starkare men som upprepas var tredje sekund. Bra för att uppmana en häst att försöka utan att förnärma dem. Marion berättade om hur hon hade gjort det med Hot Jazz och till slut han hade hoppat rätt upp i luften och sparkat bakut, något han aldrig gjort annars. Men sedan hade han bjudit på en framåt trav och en energisk galopp, och fortsatt dagen efter. Psykologi säger jag.

Trevlig trav

Bilderna nedan borde ha ett rött kryss över sig – det är inte detta vi söker men så här kan det se ut när en häst experimenterar för att hitta lösningen. Oscar har undvikit kontakt, som ni som läst bloggen ett tag vet, mycket på grund av de sår han haft i munnen. Det är inte konstigt att han har svårt att lite på en hand med bett i. Ser ni dippen framför Oscars manke? Det visar att han inte tar kontakten med nacken, inte ännu. Det som jag gör bra om jag får säga det själv är att jag tar kontakten med armbågen istället för med handen, det kan ni se genom den raka linje som bildas från min armbåge till Oscars mun. Däremot verkar jag vara ojämn vänster till höger. Svanken ser ganska bra ut för en gångs skull, de bilder jag svankar på är så hemska så de får ni inte se förrän jag kan visa er en rejäl förändring, då kan de får vara före-bilder i en jämförelse ;).

Försöker Dippen

Vi avslutade i teorisalen där vi alla delade med oss av helgens höjdpunkter och Marion såg till att var och en hade en plan för hur de skulle gå vidare. Jag åkte hem full av inspiration och tacksamhet över kursen, vi kan köra igen nästa månad om jag skulle få bestämma! Vilken lyx det har varit.

På måndagen var Oscar mer social med mig i hagen än vad han brukar vara, en fråga om tillit… Vi fortsatte på mönstret, lastade och red som i söndags. Nu får vi se vart det barkar om jag tar den tid det tar att verkligen vinna hans förtroende. Det enda jag vet är att utan förtroende och mental connection spelar det ingen roll vilka trix han kan göra, eller hur han kan kröka på nacken!

PS. Tre av Sveriges licensierade instruktörer var på kursen. Ni kommer väl ihåg att sprida teamsidan www.parelliteamsverige.se? DS.

Game of Contact – lördagen

Linslus

Målet för lördag förmiddag var att vi alla skulle få en bra allround sits som ska hålla oss och våra hästar friska. Poängen är verkligen att se till att alla våra kroppsdelar vilar ovanpå varandra i balans så att vi slipper sitta och kompensera någonstans. Kompensationen skapar spänning och mer snedhet. Vi måste också vara lika aktiva i vår kropp som vi vill att hästen ska vara. Så, blygdbenet mot näsan, in med naveln mot ryggraden, håll ihop revbenen, ner med armhålorna och öppna upp höftböjare och -sträckare. Vi måste vara i en ram om vi vill att hästen ska vara det.

För mig är den stora utmaningen min svank och jag har letat upp en del övningar som jag tänker göra utan att slita på min häst. Efter teoridelen satt vi upp. Oscar var mycket mer med mig idag och jag behövde bara kolla av hans ”calm, connected and responsive” med lite ”stick to me” och sedan kunde han hjälpa mig att öva min sits. Marion upprepar alltid hur viktigt det är att vi står upp i stigbyglarna, det kommer att hjälpa oss med vår lodräta sits. Jag har för mig att hon i somras berättade att hon själv red en timma stående per dag!

IMG_7951

Hästarna lastades på transporten och det var dags för lunch. Tack till Ulrika och Giovanni Della Casa för fantastisk mat och fika alla dagar och för att vi fick vara på ert fina DC Stables. Oscar stod alltså i transporten upp mot sju timmar varje dag. Det var väldigt bra för honom, han var lugn och stod och åt, och för mig, som annars tycker att en kvart i transporten är lång tid. Jag vet att Pat säger att hans hästar står uppbundna ett antal timmar varje dag men jag har inte tagit till mig vilken bra tålamodsövning det faktiskt är, tills nu.

Dags att tränsa

Under eftermiddagen var det dags att börja på stage 3 i Game of Contact, det vill säga ”frame” – hålla kontakten en bit. Nu blev det uppenbart för mig vilket bagage Oscar faktiskt har när det gäller kontakt. I de första stegen betyder tyglar fram och han stretchar bra, även om stretchen blev mycket bättre på söndagen, men så fort jag ska hålla kontakten några steg saktar han av till skritt eller krullar ihop sig och går bakom lod och kontakt. Eftersom att han var mer tydligt right brain kunde jag verkligen sätta honom på ett mönster och repetera tills att han slappnade av. Så vi travade framåt, tog upp kontakten, saktade av till skritt och stretchade. Allt enligt boken förutom att Oscar saktade av när jag tog upp kontakten innan jag han be honom med min sits. Men för att bygga tillit så tyckte Marion att jag skulle repetera detta ett tag. Vi vill inte bygga in i en häst att kontakt betyder stopp, det ska vara neutralt eller betyda framåt, men i Oscar fanns det redan inbyggt tyvärr.

Vi hade roligt också

Det var väldigt varmt på lördagen så Oscar fick en dusch innan han fick vila på transporten medan jag tittade på gäng två. Det ger alltid en extra dimension att se andra rida, tycker jag. Här har ni eminenta Marion som coachade oss så bra genom hela helgen!

IMG_7867

Game of Contact – fredagen

Stage 1 och 2

En rolig, givande och intressant kurs är till ända. Jag tänker dela med mig av dagarna en och en till er så ni kan få en känsla av hur vi haft det. Vi börjar med fredagen.

Vi började med teori och pratade om vikten av att göra kontakt till en lek/a game och hur detta verkligen kan lära oss känsla. FEI definierar kontakt som ”den konstanta och elastiska förbindelsen mellan ryttarens hand och hästens mun”. Men vad betyder det egentligen och hur gör man? Det fick vi lära oss under dessa tre dagar.

Vi pratade om att det inte är bettet som skrämmer hästen, det är händerna och attityden på andra sidan av tyglarna som skrämmer hästen. Kontakt är viktigt för det hjälper oss utveckla vår känslighet (och timing och balans) och det har vi nytta av i allt annat vi gör med våra hästar. Det hjälper också vår häst att utveckla tillit till oss, om vi sköter oss vill säga. Med Game of Contact använder vi psykologi för att att åstadkomma detta och det är den stora skillnaden jämfört med hur kontakt vanligtvis lärs ut. Det innebär att det kräver ett äkta partnerskap där vi båda, hästen och människan, tar vårt ansvar. Leken är: ”Om du inte tar kontakten gör jag det!”.

Vi pratade om fyra stadier av GOC: 1 – tillit och förtroende, 2 – stretch, 3 – form, 4 – samling/engagemang. Kontakt är friendly game och ska vara neutralt.

Under förmiddagens teori hade hästarna väntat på transporterna och efter lunch var det dags att rida. Oscar visade sin osäkra sida där han inte kan stå still, han var alltså väldigt right brain extrovert. Vi värmde upp från marken för att hästarna och vi skulle vara lugna, ha mental kontakt och att hästarna skulle svara på våra önskemål. Oscar kom inte dit, men han var tillräckligt med för att jag kände att jag kunde och ville rida honom. I den uppsuttna ridningen var det enklare att få honom mer avslappnad. Han fick springa så fort han ville i en rockring ;). Vi började med stage 1 och stage 2, det vill säga att när jag tar i tygeln betyder det ingenting alternativt framåt och sedan bad vi om stretch. Det fungerade faktiskt bra och hjälpte honom också med avslappning. Han hade fortfarande svårt för att stå still när vi avslutade men det var en tillräckligt stor förbättring för att tacka för dagen och se till att ha ett positivt mönster för följande dag. Fast han tyckte att det var jobbigt skötte han sig kanon.

StretchAlla trevliga deltagare och Marion

Här ser ni hela gänget. Marion Oesch undervisade oss en dag i veckan ungefär under externshipet så jag visste att jag gillade hennes stil. Men under dessa tre dagar förstärktes den bilden. Marion vara tydlig, positiv, stöttande och full av energi under hela tiden – toppen undervisning helt enkelt! Tack till Karin för arrangemanget!

Prins Oscar

På kvällen kunde jag äntligen stötta Frida som hade haft en allt annat än optimal första dag. Hon fick sin emotionella fitness prövad och var fantastik på att hålla humöret uppe. Läs mer om det på Fridas blogg.

Vad skulle jag med en valack till?

Det må ligga två decimeter snö på marken men våra ston har insett ett tag att det är vår – de brunstar för fullt. Allt väl med det om jag inte, i ett svagt ögonblick lyckats skaffa mig en alltför viril valack.

Summa kardemumma blir två hagar ibland, box för någon av dem ibland och ett allmänt meckande som inte behövdes förr när vi bara hade ston. Jag minns heller inte att vi hade dessa problem i hagarna när jag var yngre och hade blandade flockar. Hur ser det ut för er?

Annars har dagen spenderats med att förbereda inför morgondagens studiedag om hur vi kan förbättra relationen med vår häst genom de saker vi gör med dem varje dag. Det finns plats kvar om du har lust att komma! Bara hör av dig.

Ikväll bär det av på föreläsning ”Den åldrande hästen – för att säkra att du och din häst får en lång och hälsosam tid tillsammans!” med Fredrik Persson. För visst har jag tänkt behålla den där gamla valacken ändå ;).

Den åldrande hästen

Nosgrimma och bett

Jag brukar inte skriva inlägg som detta, jag föredrar att lyfta fram det som är bra framför det som är dåligt. Men idag skriver jag detta inlägg för att det är viktigt: Spänn inte era nosgrimmor hårdare än att två fingrar kommer emellan nosgrimman och nosryggen!

Idag vid en fullständig munhåleundersökning fick jag reda på varför Oscar undviker bettkontakten: han har kvarvarande nekroser (död vävnad av hårt tryck) på slemhinnan samt diverse annat otrevligt i munnen. Stackars häst, inte konstigt att han krullat ihop sig.

Jag har ridit honom i grimma och kapson, men också med tredelat bett och en lös engelsk nosgrimma (det vill säga utan den undre remmen som en aachennosgrimma har). Nu har veterinären ordinerat en till två månaders bettlös ridning. Sedan rakt bett alternativt blank stång ett tag och sedan återbesök. Jag är sorgsen över att Oscar inte lär vara den enda hästen i världen som har dessa problem, glad över att många börjar bli medvetna om nosgrimmans roll och händerna i andra änden av tyglarnas roll. Jag är sorgsen över att sporten inte kontroller hur hårt nosgrimman spänns, likväl som de kontrollerar betslingen, glad över att Oscar är hos mig och att jag kanske har en utmaning att bita i i form av ett negativt mönster innan han kan hjälpa mig med dressyren.

För skjutton, om du vill ha nosgrimma knäpp den löst! Uppmana andra att göra detsamma!

Ynnest

Galopp på fält

Hästarna har satts igång så smått igen efter två veckors vila, först var det skidsemester och sedan vet jag inte vad som kom emellan. Helt underbart är det i alla fall att vara igång igen, och vilken ynnest det är att kunna rida mitt på dagen i fantastiskt väder. Här kommer lite bilder, det syns på våra outfits att det inte riktigt är vår ännu. Oscar har äntligen börjat hitta glädjen i att ridas, det är kanske inte så konstigt när vi leker runt i skogen och på åkrarna ;). Idag gav han mig den bästa kontakten i trav som han någonsin gett!

Mamma fotar     Snyggare häst än ryttare ;)

bild-37     Àst och mor

Det här fotot över Fridhem tog jag på hemvägen. Ser ni vilken fantastisk anläggning här kommer att bli? Till glädje för alla som vill utveckla sig själv och sin häst på ett naturligt sätt. Jag kan lätt se det :D.Ser ni vilken anläggning här kommer att bli?

Glimra fick en kraniosakral behandling igår så hon gick bara väldigt lätt idag. Vi gjorde lite böjning, ställning och undertramp i kapsonen och sedan lekte vi stick to me, cirklar och yo-yo i liberty. Här cirklar hon så nära att hon inte får plats på bilden.

Glimra cirklar nära i liberty

Nu ska jag strax åka och öva på att behandla några hästar med kraniosakral terapi. Mycket spännande!

Förberedelser

Det verkar inte bättre än att denna blogg blir en bakblogg :). Ikväll är det dags för teoriafton igen och kakan är bakad. Det ska bli spännande att se om kvällen idag tar en annan riktning än förra veckan eftersom det är ett helt annat gäng, men samma ämne.Förberedelserna för ikväll är i full gångHästarna jobbar på i vad som har varit slask, men nu ser ut som fullfjädrad vinter igen. Oscar får hjälp med sitt självförtroende och lugn. Alla möjliga typer av friendly game, eller confidence game som Pat och Linda hade önskat att de döpt det till. Han tolererar det mesta för att han är så snäll och samarbetsvillig men för hans skull vill jag att han lär sig att slappna av och ge efter när det blir rörelse utan riktad energi. Glimra är en solstråle, vi leker mycket med AR och liberty just nu. Igår red jag freestyle barbacka och huvudlagslös i paddocken lite. Jag tänkte bara göra passagerarlektion men så la jag mer och mer fokus på hur hennes rygg kändes. Snart ledde detta till att vi kunde svänga enbart med mina vridna axlar och känslan av att flytta undan hennes bröstkorg till utsidan av volten. Det var som att hon knappt förstod vad som hände, kroppen svängde och hon var nöjd. Mer experimenterande blir det, för detta var riktigt intressant!Hästarna hjälper tillMed båda två använder jag ”make it a game”- tanken/attityden/tekniken. När det kommer till att träna hästar är det den bästa attityden jag hittat så fort de förstått. Om du vill veta mer om ”make it a game” så har jag lagt in en teori- och simuleringsdag den 20 februari. Läs mer om den här. Har du inte Facebook men är intresserad av dagen så hör av dig via mail eller telefon.

Ha en underbar dag!