# 9. Motivation

Avsnitt # 9 – Motivation finns nu ute för lyssning!

http://hastochryttare.podbean.com/e/9-motivation/

Här diskuterar vi återhämtning och energipåfyllning – behöver det vara samma eller finns det skillnader? Vi pratar Falsterbo och motivationen hos tävlingshästar och vid hästträning i allmänhet, vi talar om hur vi själva hanterar motivationsdippar och vi fördjupar oss i en modell över vad som behövs för att människor ska känna sig älskade och uppskattade, något vi tänker kanske också skulle kunna översätta till hästspråk.

Tyvärr är det fortfarande så att det inte automatiskt dyker upp en notis om nya poddavsnitt för Häst & Ryttare utan man behöver oftast söka på podden igen för att hitta de senaste avsnittet. 

Trevlig lyssning och trevlig sommar!

MÅL

I avsnitt 3 av Häst & ryttare – en podcast med Susanna och Tina diskuterar vi mål. Vad är målet med att sätta mål? Målsättande, måluppfyllande och om det faktiskt är ok att överge ett satt mål. Själv blev jag väldigt peppad över att se över mina mål igen efter vår diskussion, fundera igen på hur jag vill ha mina dagar nu när så mycket redan är som jag önskat och Harald är här.

Kristoffer, min man aka eminent ljudtekniker och redigerare för podden, är lite uppgiven på Susanna och mig för att vi inte lyckades prata likadant i mikrofonerna när vi spelade in via Skype. Nej, så skulle han aldrig säga! Men ljudet är inte så bra som vanligt även om han har arbetat hårt för att dölja våra misstag. Vi ber om ursäkt för detta och ser till att det blir bättre nästa gång.

Jag personligen ser fram emot att inte vara så förkyld att snor fördunklar mina tankar och täpper till för all sensibel framförelse av dem :). Samtidigt är det en av sakerna jag verkligen gillar med att göra podcast, det behöver inte vara perfekt. Vi skapar något tillsammans med er som lyssnar genom våra felsägelser och feltänk blandat med lite mer vettiga betraktelser. Det är underbart att vara en del av!

Häst & ryttare, avsnitt 3

Planer och funderingar inför hösten och nästa sommar

DSC_0774

Tänk att det bara tar några dagar att jobba sig igenom berget av saker som samlats då Falsterbo och kurser prioriterats och att det sedan bara tar ytterligare lite tid i sol och med semesterhumör för att hjärnan ska börja fungera igen och börja fundera på framtiden.

Inför sommaren 2015 funderar jag på att tydligare skilja på kurser som kombinerar utbildning med rekreation och kurser som är intensiva inlärningsupplevelser. Då kan vi alla bättre matcha förväntningar till verklighet och jag anpassa tempot. Jag vill fortsätta erbjuda nybörjarkurser och levelskurser. Utöver det har diskussionen inletts med min yogalärare om att ha kombinerade kurser av Parelli Natural Horsemanship och yoga. Jag vill också ha intensivveckor där undervisning sker väldigt individuellt på förmiddagarna och eftermiddagarna vigs åt egen träning eller avkoppling. Jag tror att förberedelse för uteritt samt en långritt hade varit både roligt och populärt. Längre än så har mina tankar inte hunnit än. Vet du redan nu vad du vill vara med på och har du förslag och önskemål? Skriv gärna en kommentar, ett mail, eller PM eller kommentar på Facebook och berätta.

Vad gäller denna höst börjar det bli hög tid för er som vill arrangera undervisning med mig att höra av er. Jag vet, mitt i semestertider… Men för att försäkra er att de datum ni tänkt er är lediga så är det att rekommendera.

En sista spännande sak. Jag kommer att börja ta emot ett fåtal träningshästar från september. Hör av dig till mig för mer information.

Eftergift lär

I nonviolent communication menar man att varje handling föregås av ett behov. Inom Parelli går våra funderingar i samma riktning och vi lär ut att hästen och människan har olika behov. Människan drivs av ”praise, recognition and material things” (beröm, erkännande och materiella ting) enligt Pats tillspetsade sätt att utrycka sig. Hästens behov däremot är ”safety, comfort, play and food” (säkerhet, välbefinnande, lek och mat). Behovstrappan för de två arterna ser traditionellt annorlunda ut men detta menar Pat driver människa respektive häst.

Hästen flyr för att den har ett behov av säkerhet. Hästen sticker upp huvudet (eller backar…) när vi ber den backa för tryck mot nosryggen för att den har ett behov av välbefinnande, bekvämlighet eller lugn och ro för att använda de synonymer som bäst översätter comfort och relief. Hästen nafsar på dig för att den har behov av lek och så vidare och så vidare.

Berliz 30/4 2002-21/11 2012

Enligt denna logik så applicerar människan i sin tur mer tryck, eller hjälptyglar eller piskrapp för att hästen ska bete sig på ett sätt som kan ge människan erkännade bland andra människor. Som tur är, kan vi också drivas av erkännande från hästen. Då blir bilden en annan. Låt oss undersöka hur det kan fungera:

Då inser vi att vi först måste lära hästen saker och ting, det vill säga vi måste kommunicera med dess hjärna snarare än att putta runt på dess kropp. Nu kommer vi alltså till inläggets rubrik, eftergift lär. Det föregås av att tryck motiverar. Så när vi ska lära en häst någonting så applicerar vi tryck på ett sätt som gör det så lätt som möjligt för hästen att förstå vad vi vill. En ingrediens i det är att vi lägger på trycket långsamt, i faser. Om vi är för snabba när vi applicerar tryck kommer vi att aktivera hästens ryggmärgsreflexer varav mottrycksreflexen är en. Den reflexen vill vi i många fall lära hästen av med (inte alla dock, då skulle hästen lägga sig ner när vi satt upp på den…). En annan ingrediens i att göra det lätt för hästen att göra rätt kan handla om att vi lär den gå framåt åt ett håll som den redan vill gå eller börjar med en bom på marken innan vi lär den hoppa.

Hästen lär sig att det den försöker göra är rätt när trycket upphör. Vår uppgift blir därför att ha kvar trycket tills hästen gör det vi önskar. Om vi misslyckas med att ha kvar trycket, kanske för att att hästen slår med huvudet om vi vill backa den, har hästen lärt sig att den får eftergift genom att slå med huvudet. Det är inte ovanligt med hästar som, på grund av att människan applicerat tryck för snabbt i inlärningsfasen, aktiverat sin mottrycksreflex skrämt människan att ge efter, eller bara gjort det svårt för dem att hålla kvar trycket och därmed lärt sig att gå igenom tryck för att få eftergift. Hästen söker eftergift, den experimenterar tills den får det. Därför är vår timing så viktig. Ju mer exakt vår timing är desto snabbare lär sig hästen vad som önskades av den.

Stradling a pole

Detta är grunden i mycket djurträning, det kallas negativ förstärkning. Negativ inte för att det är dåligt utan för att det är en matematisk subtraktion där vi tar bort något för att få önskat resultat, vi tar bort trycket för att lära hästen. En annan strategi som vi också använder inom Parelli är positiv förstärkning där vi adderar något när hästen gör det vi vill, till exempel en bit godis, vila, kli. Jag märker att jag ofta får påminna om att ta paus när saker och ting går som vi vill.

Mitt syfte med dagens inlägg är att motivera er att vara tydligare för era hästar, att göra er förstådda genom att se till att eftergiften kommer när hästen gör det ni vill, inte när hästen själv skapar sin eftergift. I nästa inlägg kommer jag diskutera om hästen vill göra det vi vill att den ska eller inte.

Din resa

Parelli Kurs
Foto: Frida Lundbäck

Jag får ofta små berättelser via mail eller per telefon från elever som delar med sig av glädjeämnen (eller svåra dagar) med sina hästar. Jag uppskattar det mycket, tack alla ni som tar er tid att dela med er! Det är en ära att vara en del av er resa, jag gläds med era framgångar och suckar med er när det är svårt.

Det är en speciell förmån att få träffa en elev och dennes häst under allt från en timma till en tvådagarskurs och försöka plantera ”seads of learning” som växer under de månader när vi inte ses. Jag är med väldigt intensivt en liten bit på vägen och sedan vandrar ni er egen väg. Allas resa är unik och när det känns trögt för någon går det kanon för någon annan. Men vi har alla dagar som känns tunga, när vi känner att vi inte förstår vår häst eller vad vi skulle kunna göra för den. Oftast är vår utvecklingskurva som brantast när det känns som svårast. När saker inte går lätt lär vi oss mest. Som tur är får vi sedan njuta av vad vi lärt oss och det känns som om vi seglar fram ett tag.

Parelliprogrammet är lite speciellt på det sätt att det uppmuntrar studenterna att vara självständiga. Sällan tar en parellielev en lektion i veckan som annars är vanligt i hästvärlden. Här kör vi stenhårt under några dagar med instruktör, antecknar allt vi kan och funderar under nätterna för att kommer hem med ny kunskap och uppgifter att göra som håller oss, inte bara sysselsatta, men i utveckling under lång tid framöver. Instruktören blir därför mer en coach och facilitör, lite som vi alla är för våra hästar. Devisen ”set it up and wait” funkar för människor såväl som för hästar :).

Hur tycker du att detta sätt att studera fungerar? Uppskattar du din resa?

Karin Boyes dikt får avsluta:

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Pay it Forward

I förra veckan höll jag två gratiskurser för ungdomar som ett led i att ge vidare det som givits till mig via stipendium. Den första hölls på Ed Sjögård med elever som kommit en bra bit på sin Parelliresa tack vare ridskolan där som drivs av Frida Lundbäck. Här kommer Kajsas upplevelse av dagarna. Take it away Kajsa:

Under måndagen och tisdagen denna vecka har jag fått äran att vara med i Tina Kolhammars nya projekt Pay it Forward. Det har varit så roligt medan jag samtidigt lärt mig massor!

Men först lite kort om mig och min Parelliresa. Jag började med Parelli 2009 och jag var fast första gången min ridlärare Frida visade vad man kan göra med Parelli programmet och vilken relation man kunde bygga upp med hästen. För som alla andra flickor drömde även jag om att hästen skulle gallopera till en när man kom ut till hagen. Jag har inte börjat filma något än men det är planen, det har bara inte blivit av än och just nu är jag ungefär på level 2-3. Men nu tillbaka till Pay it Forward.

Kajsa och LyrikJag och Lyrik.

 

Kursen började med att vi skulle berätta lite om oss och vår hästfantasi. Jaha… Nu blev det jobbigt tänkte jag. Jag som har så lite fantasi. Men ganska snabbt kom jag på att det inte är så svårt. Vad vill jag kunna göra med hästen? Jo, jag vill ha hästens förtroende och att vara som Pat att alltid veta hur man ska göra och att det alltid ska vara enkelt mellan mig och hästen så det inte blir knasiga missförstånd. Att kunna gallopera utan någonting längs stranden var också en del av fantasin.  När alla hade presenterat sig själv och sina fantasier pratade vi om hästens behov och tre stycken mönster (Point to Point, Falling Leaf & Backward S).

När vi var klara med teorin gick vi ut och testade de olika mönstren men tyvärr blev min lilla ponny lite Right Brain. Så mycket av tiden fick jag bara vänta på att han skulle slappna av och låta honom tänka igenom det som nyss hänt. Efter lunchen hade vi mer teori då vi gick igenom hästens ansvar och sedan fick vi rida om vi ville. Men jag kände att jag inte riktigt ville rida Lyrik utan ville känna att det gick bättre online först. Det tog mig ett tag och med hjälp av Tina hade jag en Left Brain Lyrik igen vid lektionens slut.

Ledaregenskaper

Dag två gick mycket bättre för både mig och Lyrik. På förmiddagen gick vi igenom hur en bra ledare ska vara och när jag insåg att jag hade mer röda än gröna egenskaper så blev jag nästan lite rädd. Så jag bestämde mig för att: Okej nu ska jag försöka uppnå så många gröna som möjligt och jag började med Positiv & Rolig och självklart gick det mycket bättre än dagen innan. När vi kände att vi hade en häst som kunde lära sig något bad Tina oss att komma fram till henne. Det var nu dags för uppdrag. Den första var dubbel circling. Den andra var dubbel sideways och den sista var circling med fyra hästar och fyra människor. Jag som nu då skulle vara extra positiv peppade laget och vi lyckades göra det i skritt och tre sekunder i trav innan det blev kaos. Men det var en riktig häftig känsla när det gick så bra.

På eftermiddagen körde vi Parelli Games. Vi fick fem stycken saker att göra inom loppet av tre minuter. Första gången gick det inte så bra för jag han bara två stycken saker men andra gången la vi på en minut och då gick det mycket bättre för jag hade en annan taktik då än vad jag inte hade första gången. Det var så roligt att tävla lite för hästarna blev extra taggade och även fast vi hade tidspress så bröt vi inte mot principerna och det kändes riktigt bra!

Jag lärde mig riktigt mycket under de två dagarna och jag skulle absolut göra det igen om jag får chansen! Tina är en så tydlig instruktör och hon får en alltid att vilja göra sitt bästa och lite till så att vi kan uppleva våra fantasier.

Kajsas blogg: http://sweetbeautiful.blogg.se/

Kontraster

Gårdagen illustrerade fint kontrasterna ett arbete med hästar innebär. Först dressyrlektion, sedan köra skit. Trist nog har jag bara bilder på skitgörat :).

Dagdrömmer

En av de lokala bönderna som jag brukar anlita som rådgivare och hjälpare kom för att hämta gödselstacken. För att han skulle få med så mycket som möjligt var det bara att skyffla på för hand för mig och mamma. Skönt att bli av med gödseln för det här året så att vi kan sommarstäda plattan. Bättre sent än aldrig för att slänga sig med klyschor.
Lyfter skit

Tänk om vi hade en sådan här fin traktor, med joystick och grejer! Våra är bra också, även om de är antika. Jag skulle dock önska att bromsarna funkade lite bättre så att jag vågade köra på fler ställen än den tre och en halv hektar stora åkern…

Dressyrlektionen gick ganska bra. Glimra accepterar bettet bra, tack vare Game of Contact. Men freestylen är det sämre med. Hon har mycket mottrycksreflexer kvar vad det till exempel gäller att svänga. Jag kommer därför att köra mycket mönster freestyle med henne en period nu. Follow the rail är redan ganska ok så tanken är att clover leaf ska sitta som en smäck innan nästa lektion.

I idealvärlden hade hon varit på level 4 i alla savvies innan jag red lektion kan jag själv tycka. Men jag inser att jag för mig egen motivation behöver någon annans ögon på mig. Sedan kan jag använda Linda Parellis taktik att fundera ut hur jag kan få samma saker gjort mer naturligt och genom att använda mer psykologi. Tilliten mellan Glimra och mig är stark nog för att hon ska fixa detta och jag ska få vad jag behöver för att vara progressiv. Hur löser du det för att ta nästa steg på resan?

Badkillen Oscar

Medan vi körde skit fick Oscar och Trausti gå i äppellunden. Här dricker de i dammen, Oscar halvägs ner. Strax efter hoppade han över diket.

Jag har fått svar på hans mineralanalys och enligt Cecilia har han magkatarr och därför har han inte kunnat ta upp så mycket av allt jag proppar i honom och blivit smal. Sedan i lördags får han därför ett homeopatmedel som heter Gastrofor. Nu håller vi tummarna på att det hjälper honom!

Game of Contact-vecka

Jag håller på och tittar igenom DVD-erna om Game of Contact ytterligare en gång för att förbereda mig inför helgens kurs med Marion Oesch. Jag älskar att studera och ser fram emot att få vara student på heltid igen och ha Marion till hjälp.

Oscar är där han är, han har ju sitt bagage med sig och mitt fokus har mest varit på att han ska tycka att det är roligt att vara med mig och att han ska vara motiverad. Självklart hade jag velat vara längre fram i utvecklingen än vad vi är, men kursen är ju till för att vi ska lära oss ihop, inte för att vi ska visa upp vad vi redan kan. Det kanske kan vara något att tänka på för oss alla inför kurser :).

Game of contact