Taming Wild

Jag vill gärna tipsa om Elsa Sinclair, mustangen Myrnah och deras projekt. Läs mer på Elsas blogg och ta en titt på filmen Taming Wild. Jag pratade om Elsa i podden senast och hur hon inspirerat mig att ta sina djupaste frågor på allvar istället för att jaga yttre resultat och bekräftelse. Det finns mycket att inspireras av i hennes resa.

Planer och funderingar inför hösten och nästa sommar

DSC_0774

Tänk att det bara tar några dagar att jobba sig igenom berget av saker som samlats då Falsterbo och kurser prioriterats och att det sedan bara tar ytterligare lite tid i sol och med semesterhumör för att hjärnan ska börja fungera igen och börja fundera på framtiden.

Inför sommaren 2015 funderar jag på att tydligare skilja på kurser som kombinerar utbildning med rekreation och kurser som är intensiva inlärningsupplevelser. Då kan vi alla bättre matcha förväntningar till verklighet och jag anpassa tempot. Jag vill fortsätta erbjuda nybörjarkurser och levelskurser. Utöver det har diskussionen inletts med min yogalärare om att ha kombinerade kurser av Parelli Natural Horsemanship och yoga. Jag vill också ha intensivveckor där undervisning sker väldigt individuellt på förmiddagarna och eftermiddagarna vigs åt egen träning eller avkoppling. Jag tror att förberedelse för uteritt samt en långritt hade varit både roligt och populärt. Längre än så har mina tankar inte hunnit än. Vet du redan nu vad du vill vara med på och har du förslag och önskemål? Skriv gärna en kommentar, ett mail, eller PM eller kommentar på Facebook och berätta.

Vad gäller denna höst börjar det bli hög tid för er som vill arrangera undervisning med mig att höra av er. Jag vet, mitt i semestertider… Men för att försäkra er att de datum ni tänkt er är lediga så är det att rekommendera.

En sista spännande sak. Jag kommer att börja ta emot ett fåtal träningshästar från september. Hör av dig till mig för mer information.

Dallas

FlygbildNu har jag landat på ett hotellrum i Las Colinas, Dallas, efter att ha varit ute och ätit med tre av mina kurskamrater. Flygresan gick utan bekymmer, sadeln var hel och bagaget kom fram. På bilden ovan ser ni min utsikt när vi flög över Goose Bay. Det var väldigt vackert och jag blir alltid lika glad när det är fri sikt på mina resor. Denna utsikt tog sig in på topp tre av flygreseutsikter, de två i topp är över Mongoliet och över gränsen Kenya och Tanzania.

Imorgon blir det lite shopping och sightseeing innan vi åker till ranchen på söndag. Jag är verkligen full av förväntan inför kursen. Även om Colt starting är level 1 och 2 i princip så ser jag fram emot att lära mig genomföra det på ett effektivt och långsiktigt sätt. Jag tror också att jag efter denna kurs snabbare kommer att kunna bedöma vad som behöver lösas först i de ekipage jag möter.

Målen är som vanligt att ha så kul som möjligt, utvecklas så mycket som möjligt och lära mig så mycket som möjligt. Jag uppskattar möjligheten att fullständigt gå in i inlärningszonen och studera ämnet på ett djupare plan.

I natt bär det av

Väskorna är nästan packade, passet är med, biljetten är väl någon e-typ, lite pengar växlade. Jag har nog koll på läget… Helt ärligt blir jag latare och latare för varje resa, det löser sig ju alltid :). Men i natt bär det alltså av. Denna gång blir det inte Colorado utan Truscott, Texas, fast fortfarande Parellikurs. På en av Pats vänners ranch, Circle Bar Ranch, kommer han hålla Colt Start kurs i tre veckor. Till sin hjälp har han 5-Star Master Instructor och Senior Horse Development Specialist John Baar,  4-Star Senior Instructor och Senior Horse Development Specialist Ryan Rose samt 4-Star Senior Instructor och Horse Development Specialist Maurice Thibault. På institutets hemsida står det såhär om kursen:

“The Start is not something, it is everything…”  Learn from Pat Parelli how to give horses a positive, confident start that will set them up for success for life.  This will likely be the last Colt Start course that Pat leads, so don’t miss this incredible opportunity to study directly with “the Master”.  Colts will be provided, so just bring yourself and your saddle and tools, and immerse yourself in a 3 week journey that you will never forget.

Jag hoppas kunna blogga som jag brukar när jag är iväg men vågar inte lova för mycket eftersom internet kanske är svajjigt mitt ute i ingenstans och jag kanske kommer vara helt färdig varje dag :). Vad vill ni höra om och se?

Bjuder på en gammal film från Glimras första trav med mig på ryggen. Tror det blir lite varmare i Texas 😉

Start av unghäst med Michael Wanzenreid

Jag har fått möjligheten att vara en del i ett team som startar ett gäng hästar under ledning av Michael Wanzenreid, 4-stjärnig Parelliinstruktör och Horse Development Specialist i början av 2014. Om du är intresserad av att få din häst startad under dessa omständigheter, hör av dig till mig så diskuterar vi detaljerna! Mitt önskemål skulle vara två unghästar att starta som skickas ner till Tyskland för tiden med Mikey och teamet och sedan skickas hem till min gård för två efterkommande månaders utbildning. Se mer information nedan, ursäkta språket, det är min och Google Tanslates översättning från tyska. Inridning av unghäst med Parellitränare

En mycket speciell händelse i Tyskland:

Låt din unghäst startas under sadel av ett team av licensierade Parelli instruktörer under ledning av Michael Wanzenried!
Utbildningen inleds med de sju lekarna från marken som sedan överförs i sadeln. Hästen behöver ingen förkunskap. Längden på grundutbildningen kommer att avtalas individuellt i förväg och är mellan 1-3 månader. Tiden beror på hästen, ryttaren och den önskade framtida utbildningen.
Efter inridningen kan individuella lektioner ordnas för att ge optimal matchning med din fyrbenta partner.
Kostnaden för grundutbildningen är € 1600 per månad och inkluderar helpension och träning av hästar och maskinuthyrning vid behov.
Gården där inridningen kommer att äga rum heter Den Lindenhof och ägs av Elena och Stephan Bader Heberlein. Den ligger i centrala Tyskland. Anläggningen erbjuder en inomhusarena samt olika arenor och lekplatser. Hästarna är inrymda i en hage med vindskydd eller boxar beroende på väderförhållanden med bete.
På Lindenhof finns också  bekväma rum, så att du kan spendera den efterföljande tid med din häst.
Inridningen av unghästarna leds av Michael Wanzenried. Mer information om honom finns på hans hemsida: www.wanzenried.com.
Teamet bakom honom består bland annat av Junior Parelli-instruktörer Yvonne Salfner, Elena Bader och Barbara Heinen.
Låt inte denna chans passera utan kontakta oss:
Elena & Stephan Bader Heberlein
Lindenhof 2
Gackenbach 56412 Mobil: 0151 15.637.846 E-post: info@elenabader.de www.elenabader.de
Barbara Heinen
Lindenhof 1
Gackenbach 56412 mobil: 0177 449 37 23 e-post: info@barbaraheinen.de www.barbaraheinen.de

Horsemanship och känslolivet

Vissa dagar känns det inte bra när man rider. Igår på dressyrträningen var en sådan dag för mig. Glimra var trött, det var varmt och klibbigt och hade jag ridit i min ensamhet hade jag lagt ner det och bara hängt lite istället. Men, nu hade jag lektion och då red vi vidare. Var det bra eller dåligt? Har jag gjort tillräckligt med insättningar på relationskontot för att uttag, som det kändes som om det var igår, ska täckas? Glimra kom travande till mig när jag visslade innan lektionen, idag kom hon i skritt så ganska ok saldo ändå.

En del av er kanske minns Savvy Club-cdn med Linda Parelli som kallas ”Really Listening”? Jag minns den för att jag har lyssnat på den typ en miljon gånger ;). I den beskriver hon en situation där hon var frustrerad efter en lektion med Walter Zettl. Hon var frustrerad men visste inte varför, hon visste att det inte berodde på Walter men kunde inte sätta fingret på det. Mitt i natten kom hon dock fram till att frustrationen kom för hon kände att hon var elak mot Remmer, hennes häst. Remmer är LBI och Walter sa ”go” till Linda och Linda sa ”go” till Remmer. Remmer blev irriterad och det kändes inte bra. Linda kom dock fram till på natten att hon faktiskt inte var elak men att hon kunde använda mer psykologi och då släppte frustrationen.

Jag tror att jag kände jag mig elak mot Glimra igår. Tidigare lektioner har vi lugnt och mjukt visat henne vägen när hon inte förstått eller inte velat. Igår kändes det inte så. Kanske kommer jag dock lära mig mer av gårdagens lektion än förra som kändes superbra. Ulf menade också att hon bitvis gick ännu bättre igår än förra gången och att vi behöver komma igenom dessa motstånd. Men vill jag komma igenom motstånd? En av de viktigaste sakerna för mig är att all Glimras livsenergi är intakt och utvecklas. Jag vill inte komma igenom motstånd på bekostnad av det. Jag vill att hon inte ska förstå att vi tränar, att stegen följer på varandra på ett sådant sätt att motstånd inte byggs upp. Lever jag i en utopi? Eller är det bara brist på kunskap? Linda kom fram till att hon inte var elak mot Remmer, jag har ännu inte kommit fram till samma sak. När go-knappen inte fungerar tror jag inte att det funkar att be om mer go. Vi måste använda omvänd psykologi och det är svårt när man har lektion.

Vad borde jag gjort igår? Ställt in lektionen? Sagt till tränaren att vi skulle ta det lugnt? Jag sa att hon var trött men bad inte uttryckligen om en lugn lektion. Det är i dessa situationer som min horsemanship testas. Det är som Pat säger, det går inte att vara legend på sin egen bakgård (lunchlåda tror jag att han brukar säga till och med ;)), det gäller att ta sig ut och prova i den riktiga världen. Jag lärde mig igår vad målet är med Glimra just nu. Jag vet att vägen dit är Game of Contact. Så efter Colorado kör vi på det ett tag. Jag tror också att en nyckel är fokus. Jag måste vara så fokuserad att Glimra inte ser någon anledning att diskutera vad vi ska göra. Nu är hon ju ett diskussionslystet sto. Det ryktas att Ulf sagt ”märr…” med indignerad ton vid ett tillfälle under gårdagens lektion, följt av ”rödhårig märr dessutom…” :).

Jag kommer fortsätta ta lektioner för det hjälper mig att ha ett syfte, och det är jättekul, oftast. Nu vet jag ju vad jag behöver förbereda Glimra och mig på så att vi inte hamnar i denna situation igen. Jag hoppas att detta röriga inlägg kan vara till lite nytta för er, dela gärna med er av era erfarenheter kring detta! :)

Kontraster

Gårdagen illustrerade fint kontrasterna ett arbete med hästar innebär. Först dressyrlektion, sedan köra skit. Trist nog har jag bara bilder på skitgörat :).

Dagdrömmer

En av de lokala bönderna som jag brukar anlita som rådgivare och hjälpare kom för att hämta gödselstacken. För att han skulle få med så mycket som möjligt var det bara att skyffla på för hand för mig och mamma. Skönt att bli av med gödseln för det här året så att vi kan sommarstäda plattan. Bättre sent än aldrig för att slänga sig med klyschor.
Lyfter skit

Tänk om vi hade en sådan här fin traktor, med joystick och grejer! Våra är bra också, även om de är antika. Jag skulle dock önska att bromsarna funkade lite bättre så att jag vågade köra på fler ställen än den tre och en halv hektar stora åkern…

Dressyrlektionen gick ganska bra. Glimra accepterar bettet bra, tack vare Game of Contact. Men freestylen är det sämre med. Hon har mycket mottrycksreflexer kvar vad det till exempel gäller att svänga. Jag kommer därför att köra mycket mönster freestyle med henne en period nu. Follow the rail är redan ganska ok så tanken är att clover leaf ska sitta som en smäck innan nästa lektion.

I idealvärlden hade hon varit på level 4 i alla savvies innan jag red lektion kan jag själv tycka. Men jag inser att jag för mig egen motivation behöver någon annans ögon på mig. Sedan kan jag använda Linda Parellis taktik att fundera ut hur jag kan få samma saker gjort mer naturligt och genom att använda mer psykologi. Tilliten mellan Glimra och mig är stark nog för att hon ska fixa detta och jag ska få vad jag behöver för att vara progressiv. Hur löser du det för att ta nästa steg på resan?

Badkillen Oscar

Medan vi körde skit fick Oscar och Trausti gå i äppellunden. Här dricker de i dammen, Oscar halvägs ner. Strax efter hoppade han över diket.

Jag har fått svar på hans mineralanalys och enligt Cecilia har han magkatarr och därför har han inte kunnat ta upp så mycket av allt jag proppar i honom och blivit smal. Sedan i lördags får han därför ett homeopatmedel som heter Gastrofor. Nu håller vi tummarna på att det hjälper honom!

Dressyrträning

Idag har Glimra och jag genomfört vår första dressyrträning för Ulf Nilsson hos Eva-Gun, vår granne. Stackars Ulf, utan att ha förvarnat kommer vi i repgrimma och tyglar. Han tog det dock bra och lektionen var mycket givande.

Jag var och tittade på Ulfs undervisning i vintras, ni som följer mig på facebook kanske kommer ihåg det. Jag tyckte att hans värderingar verkade bra och gillade hans undervisningsstil. Först nu har det dock blivit läge att vara med och träna själv. Eller läge och läge, jag hade ju tänkt att jag skulle rida Oscar, men han hade ett veterinär- och tandläkarbesök idag så det fick bli Glimra. Jag ska berätta mer om Oscar framöver.

Ulf lät oss börja i skritt och när Glimra spände sig för något fick vi göra halt och stå lite tills hon tyckte det var ok och sedan kunde vi komma fram i skritt igen. Hon slappnade av ganska snabbt när jag var en tydligare ledare från ryggen, både vad det gällde att visa vägen och ta hand om hennes känslor. I traven var fokus på att hon inte skulle skjuta ut bogen och gå åt ett annat håll :). Hon var väldigt duktig utifrån var vi är just nu. När jag rider själv har jag fastnat i att inte få igenom mina hjälper och hon får ett utbrott och ruskar på huvudet och lägger bak öronen. En del i lösningen var att ha henne i ett lite högre travtempo och att vänta ut henne.

Ulf uppmanade mig till sist att rida med bett, vilket jag kommer att göra. Än så länge är jag inte duktig nog att kunna hjälpa henne med formen utan bett. Jag är mycket nöjd med Glimra, Ulf och mig själv efter dagens träning och ser fram emot nästa gång!

Fina Glimra

Jag måste bara få dela med mig om hur glad jag är för Glimra. Igår red vi för första gången ut utan sällskap utanför hagen. Hon var cool, lyssnade på mig men undrade också var de andra var. Idag red vi ut med mor och Àst. Glimra och jag galopperade på ett öppet fält, helt lugnt och fint. Båda varven och det gick till och med att be om den ena eller andra galoppen. Finfin start på helgen!

På söndag bär det av till Värnamo för lektioner och workshops. Det går fortfarande bra att höra av sig om man vill komma och titta. Ha annars en skön helg!

Veckans projekt med Glimra

Sedan jag kom hem har jag kommit igång med Glimra. Hon är med mig direkt vissa dagar och vissa dagar behöver vi leka en hel del innan hon tycker att jag är med intressant än allt annat runt omkring. Denna vecka ligger fokus på tillit på uteritter och framåtbjudning. Vi förbättrar detta genom att rida samma runda i vår kuperade stora hage om och om igen varje dag. Idag var fjärde dagen och framstegen märks tydligt: De senaste dagarna har Glimra inte reagerat på att röra sig med sadel och sadelgjord överhuvudtaget, hon knatar självsäkert iväg efter att jag suttit upp och bett henne gå och hon bjuder finfint i traven.

                                

Hagen är mycket kuperad, full av träd, stenar och vatten/lerövergångar. Glimra blir mer och mer säker på att bära mig i upp- och nerförsbackar, mellan träd och över stenar. När vi verkligen har fått rundan till ett mönster kommer jag att lägga in små hinder och andra saker för att göra det hela mer intressant. Hon och jag kommer också att börja rida rundan själva.

Idén till det hela fick jag av Pat Parelli. Han har sin stora rundkorall där han jobbar med kor inne i sin lekpark. När han är klar med koarbetet brukar han be sina studenter att trava hästen ”on the track”. Hans spår går upp och ner, över hinder och genom flockar av kor. Det är för all del kortare än det jag nu gjort men principen är densamma och jag tyckte att det var ett väldigt bra sätt att använda hästens mönsterfetisch till dess fördel.

När Glimra och jag ridit vårt spår varje dag i sju dagar kommer vi sedan att göra det då och då.