# 10. Känslor och # 11. Ledarskap

Oj, här har jag visst gått in i semestermood på tok för tidigt och missat tipsa om avsnitt 10 av podden Häst och ryttare – en podcast med Susanna och Tina…

Så idag får det bli dubbeltips :). I avsnitt nummer 10 pratade vi alltså om känslor. Känner hästar känslor och är det viktigt för oss? Hur bör vi göra med alla de känslor vi känner? Vi diskuterade dessa och andra frågor och konstaterade att vi tycker att känslor är viktiga, och att de är viktiga att prata om.

I avsnitt nummer 11 som kom ut idag pratar vi om ledarskap och dess vara eller inte vara i hästträning. Får hästen lov att säga nej i er relation? Får du säga nej till hästen om den gör något du inte vill vara med på? Vi talar också om sårbarhet, värdighet och vikten av lugn. Mannen som talar med hundar omnämns och nya riktningar i våra arbetsliv stöts och blöts. Till slut pratade vi så länge att vi fick klippa. Så avsnitt elva får sin fortsättning i avsnitt tolv som ni tyvärr får vänta ett par veckor på. Men som man säger, den som väntar på något gott…

Glimra…

Ja, vad ska man säga. Inte långt efter att jag tyckte att hon var bra var hon det inte. Hon var ömfotad även med skor på och spänd i vissa muskler och muskelfattig i andra. Eftersom jag inte vill ha en halvkrasslig häst (vem vill det?) och eftersom att symptomen var diffusa: hovöm, regnskållor, musklerna, oro, satte jag henne på vila och ringde veterinären.

Veterinären tyckte att hon verkade bra rent allmänt, rekommenderade sulor och skor och annan sadel eftersom hon ömmade på ena sidan av manken. Jag bad också om ett blodprov. Det visade inga konstigheter mer än att hon kanske haft en liten muskelinflammation. Det tror jag också eftersom hon verkade ha sträckt sig i bakkärran ett tag innan.

Nästa steg blev av med skorna för att verkligen komma till botten med det hela. Jag skickade in man för analys och tog ut en hovvårdsspecialist. Glimra har en spricka i höger bakhov som Carolina menade skulle fixa sig. Homeopaten beskrev att det är något med tunntarmen och Glimra tar därför inte upp näring som hon ska. Dessutom löper den aktuella meridianen precis över där hon hade mest regnskållor och där musklerna var som mest outvecklade och spända, över manken, samt ner på utsidan av bakhovarna där hon har sprickan. Svaret på mananalysen träffade mitt i prick och stöder mitt antagande att det var något fel i systemet. Nu får hon Gastrofor, Renefor och Päls & Hov och bara lugnare lek.

Jag vill gärna alltid börja med veterinären. Samtidigt verkar de mer holistiskt kunniga terapeuterna ha mycket att tillföra vad gäller hälsa. Vad tycker ni?

Nu håller jag tummarna att Glimra blir sitt vanliga pigga jag lite snabbt :).

En Parellielevs utmaning

Det tog mig flera år att förstå Parelli. Det tog mig år att nå level 3 och sedan ytterligare nåt år att ta level 4.

Det tog mig en herrans massa år att bli i närheten av bra för mig häst. Mitt i allt behövde jag avliva min levelshäst och vän Berliz. Jag önskar att det gått fortare, jag önskar att jag fattat fortare. Men det viktiga var att jag gick framåt. Parelli är inte en disciplin i sig själv, det är en attityd. En attityd gentemot hästen och gentemot en själv. Vi sätter relationen till hästen, och till oss själva, främst. Men kom ihåg att ha mätbara mål. På vägen mot dem kommer relationen att utvecklas.

Min poäng är tudelad:

  1. Fastna inte i level 2 utan fortsätt framåt. Det blir bara roligare!
  2. Tänk inte ”jag gör Parelli” och låt det vara ditt enda mål. Sök ett syfte för dig och din häst. Framförallt hästen behöver det!

Glimris

Glimra is back in business

Efter korsgaloppen och vad som verkade vara en sträckning eller något efter en omkullspringning och dessutom en jobbig brunst verkar Glimra nu må bra igen. Det känns väldigt skönt såklart, jag gillar inte när mina hästar inte är pigga. Tack och lov är det väldigt sällan.

Igår red jag henne och övade på de saker jag får med mig från kursen i logisk ridning. Vi hade en ny omgång nu i helgen (film, foton och liten redogörelse kommer vid tillfälle). Glimra vad duktig, villig och kändes helt ren i alla gångarter.

Idag lekte vi lite on line och liberty. Hon vill så gärna vara till lags att jag får passa mig att inte be om för mycket eller vara otydlig så jag ställer till det för henne. Hon var superduktig fast jag fumlade med telefonen för att filma, bara hade en hand att guida henne med och dessutom inte kunde ge henne min fulla uppmärksamhet. Jag ber om ursäkt för svengelskan i klippen, jag har inte insett att jag pratar så med mina hästar :).

Korsgalopp

Fancy canter

Igår när jag lekte med Glimra tog hon korsgalopp när jag bad om galopp i vänster varv. Hon fattade höger galopp bak. I höger varv tog hon en ren högergalopp. Det är första gången någonsin tror jag som hon galopperar korsgalopp när jag leker on line.

Jag förstod direkt att något var fel och när jag gav lite kraniosakral terapi verkade det sitta i vänster höft. Korsgalopp kan annars vara att hästen tänker bort från centrum av cirkeln, den har redan förberett sig för att springa åt andra hållet. Med andra ord mental och känslomässigt osamlad. Med Glimra var det dock tydligt att det var något fysiskt.

Idag ville jag se om det hade blivit någon förbättring. Vi tog det lugnt med lite skritt och trav och sedan bad jag henne om vänster galopp på circling game. Första gången fattade hon rent men gjorde ett extrasteg bak. Andra gången korsgalopp och tredje gången extrahopp och rent. I höger inga problem. Så hennes bekymmer kvarstod och när jag kände på henne var vänster skinka och sida varm och svullen. Jag tror, och framför allt hoppas, att det är en sträckning. Vila några dagar så håller vi tummarna på att hon blir bättre.

Är det inte fantastiskt hur mycket hästarna är villiga att göra för oss? Jag bad om galopp och hon gav mig det på det bästa sätt hon kunde trots att det gjorde ont. Jag tänker på Berliz, min levelshäst, som tog oss till level tre innan vi hittade att hon inte hade något brosk kvar i en has. Jag hörde om en hopponny som börjat vägra på femte hindret. När veterinären fick in den sa hon att ponnyn inte borde hoppat alls eftersom den hade kissing spines. Hästarna ger oss så mycket, det kan inte vara annat än vår skyldighet att lära oss läsa deras signaler och ta dem på allvar.

Horsemanship och känslolivet

Vissa dagar känns det inte bra när man rider. Igår på dressyrträningen var en sådan dag för mig. Glimra var trött, det var varmt och klibbigt och hade jag ridit i min ensamhet hade jag lagt ner det och bara hängt lite istället. Men, nu hade jag lektion och då red vi vidare. Var det bra eller dåligt? Har jag gjort tillräckligt med insättningar på relationskontot för att uttag, som det kändes som om det var igår, ska täckas? Glimra kom travande till mig när jag visslade innan lektionen, idag kom hon i skritt så ganska ok saldo ändå.

En del av er kanske minns Savvy Club-cdn med Linda Parelli som kallas ”Really Listening”? Jag minns den för att jag har lyssnat på den typ en miljon gånger ;). I den beskriver hon en situation där hon var frustrerad efter en lektion med Walter Zettl. Hon var frustrerad men visste inte varför, hon visste att det inte berodde på Walter men kunde inte sätta fingret på det. Mitt i natten kom hon dock fram till att frustrationen kom för hon kände att hon var elak mot Remmer, hennes häst. Remmer är LBI och Walter sa ”go” till Linda och Linda sa ”go” till Remmer. Remmer blev irriterad och det kändes inte bra. Linda kom dock fram till på natten att hon faktiskt inte var elak men att hon kunde använda mer psykologi och då släppte frustrationen.

Jag tror att jag kände jag mig elak mot Glimra igår. Tidigare lektioner har vi lugnt och mjukt visat henne vägen när hon inte förstått eller inte velat. Igår kändes det inte så. Kanske kommer jag dock lära mig mer av gårdagens lektion än förra som kändes superbra. Ulf menade också att hon bitvis gick ännu bättre igår än förra gången och att vi behöver komma igenom dessa motstånd. Men vill jag komma igenom motstånd? En av de viktigaste sakerna för mig är att all Glimras livsenergi är intakt och utvecklas. Jag vill inte komma igenom motstånd på bekostnad av det. Jag vill att hon inte ska förstå att vi tränar, att stegen följer på varandra på ett sådant sätt att motstånd inte byggs upp. Lever jag i en utopi? Eller är det bara brist på kunskap? Linda kom fram till att hon inte var elak mot Remmer, jag har ännu inte kommit fram till samma sak. När go-knappen inte fungerar tror jag inte att det funkar att be om mer go. Vi måste använda omvänd psykologi och det är svårt när man har lektion.

Vad borde jag gjort igår? Ställt in lektionen? Sagt till tränaren att vi skulle ta det lugnt? Jag sa att hon var trött men bad inte uttryckligen om en lugn lektion. Det är i dessa situationer som min horsemanship testas. Det är som Pat säger, det går inte att vara legend på sin egen bakgård (lunchlåda tror jag att han brukar säga till och med ;)), det gäller att ta sig ut och prova i den riktiga världen. Jag lärde mig igår vad målet är med Glimra just nu. Jag vet att vägen dit är Game of Contact. Så efter Colorado kör vi på det ett tag. Jag tror också att en nyckel är fokus. Jag måste vara så fokuserad att Glimra inte ser någon anledning att diskutera vad vi ska göra. Nu är hon ju ett diskussionslystet sto. Det ryktas att Ulf sagt ”märr…” med indignerad ton vid ett tillfälle under gårdagens lektion, följt av ”rödhårig märr dessutom…” :).

Jag kommer fortsätta ta lektioner för det hjälper mig att ha ett syfte, och det är jättekul, oftast. Nu vet jag ju vad jag behöver förbereda Glimra och mig på så att vi inte hamnar i denna situation igen. Jag hoppas att detta röriga inlägg kan vara till lite nytta för er, dela gärna med er av era erfarenheter kring detta! :)

Kontraster

Gårdagen illustrerade fint kontrasterna ett arbete med hästar innebär. Först dressyrlektion, sedan köra skit. Trist nog har jag bara bilder på skitgörat :).

Dagdrömmer

En av de lokala bönderna som jag brukar anlita som rådgivare och hjälpare kom för att hämta gödselstacken. För att han skulle få med så mycket som möjligt var det bara att skyffla på för hand för mig och mamma. Skönt att bli av med gödseln för det här året så att vi kan sommarstäda plattan. Bättre sent än aldrig för att slänga sig med klyschor.
Lyfter skit

Tänk om vi hade en sådan här fin traktor, med joystick och grejer! Våra är bra också, även om de är antika. Jag skulle dock önska att bromsarna funkade lite bättre så att jag vågade köra på fler ställen än den tre och en halv hektar stora åkern…

Dressyrlektionen gick ganska bra. Glimra accepterar bettet bra, tack vare Game of Contact. Men freestylen är det sämre med. Hon har mycket mottrycksreflexer kvar vad det till exempel gäller att svänga. Jag kommer därför att köra mycket mönster freestyle med henne en period nu. Follow the rail är redan ganska ok så tanken är att clover leaf ska sitta som en smäck innan nästa lektion.

I idealvärlden hade hon varit på level 4 i alla savvies innan jag red lektion kan jag själv tycka. Men jag inser att jag för mig egen motivation behöver någon annans ögon på mig. Sedan kan jag använda Linda Parellis taktik att fundera ut hur jag kan få samma saker gjort mer naturligt och genom att använda mer psykologi. Tilliten mellan Glimra och mig är stark nog för att hon ska fixa detta och jag ska få vad jag behöver för att vara progressiv. Hur löser du det för att ta nästa steg på resan?

Badkillen Oscar

Medan vi körde skit fick Oscar och Trausti gå i äppellunden. Här dricker de i dammen, Oscar halvägs ner. Strax efter hoppade han över diket.

Jag har fått svar på hans mineralanalys och enligt Cecilia har han magkatarr och därför har han inte kunnat ta upp så mycket av allt jag proppar i honom och blivit smal. Sedan i lördags får han därför ett homeopatmedel som heter Gastrofor. Nu håller vi tummarna på att det hjälper honom!