Lektion med Linda

Filma med Linda Parelli Hela gängetFoto: Sharon Carr

Under förmiddagen idag diskuterade vi vår roll på Fast Tracken som börjar nästa måndag. Vi kommer att leda fokusgrupper på olika teman och vi kommer att leda en mindre grupp av studenter i, vad vi kallar, remudas varje vecka.

Sedan arbetade vi individuellt på våra kursupplägg. Jag planerar en tvådagarskurs på temat ”Hästens behov och ansvar”. Vad tycker ni? Låter det intressant? Kanske behövs ett flashigare namn?

Moxie Filmning m Linda Foto: Chris Corbrige

Efter lunch red vi upp till Lindas arena för en lektion. Filmteamet var där och de ville filma en individuell lektion så Francois gjorde sig beredd. Precis när allt var klart kom regnet… Linda bjöd in oss till henne och vi satt och pratade om bland annat hennes hästars utveckling. Min största lärdom var en diskussion som visade hur Linda fungerar som student till förmån för sina egna studenter. På en fråga berättade Linda om hur hon sökte en viss sak, observerade det hos dem som gjorde det bra och till slut hittade den del i det som gör skillnad och därmed kan hon förklara det. Det ska jag ta med mig. Vilken förmån det är att Linda så gärna vill lära ut, annars hade hon inte behövt hitta förklaringsmodeller och klara instruktioner som vi har sådan nytta av!

Francois fick sin lektion när regnet avtagit, ni kommer förmodligen kunna se den i någon kommande Connect-video. Sedan red vi alla lektion med individuellt fokus på var och en. Jag har en tendens att hamna i min gamla ridstil vilken innebär ganska mycket ben när jag tar upp en ”soft touch” eller kontakt med hästens mun och idag blev Lily tjurig på mig. Jag kunde inte hitta ett sätt att lösa det och Linda coachade mig genom det på ett mycket bra sätt. Vi provade några olika koncept, det gick bättre men inte någon större skillnad. Det hela ledde dock till att vi provade ”plink, plink” och plötsligt var det som om att Lily kom ihåg att hon hade bakben. Hon blev framåt, rund och mer kraftfull. End of session! Att se de andras lektioner med en del av Lindas nya koncept, bland annat ett som hon kallar ”release rein” var väldigt givande.

Rida med Linda

Dagen avslutades med barbeque night och Tim Sullivan på gitarr. Det går inte återge mina dagar på ett sätt som gör dem rättvisa, jag har det helt underbart och lär mig så mycket!

Bloggsemester här måntro…

Jag får trösta mig med att jag brukar blogga ganska duktigt när jag är i Colorado, och nu är det ju snart dags igen. Så se detta som lugnet före stormen ;).

En liten bilduppdatering är på sin plats: En bild från senaste dressyrträningen tagen med mobilkamera. Trav fin

Och en bild från Emma på tidningen Hästfocus med en helt annan kvalitet. Tack Emma! Jag blir alldeles generad av att vara på omslaget, samtidigt som jag tycker att det är jättekul och jag hoppas att det hjälper till att sprida Parellis budskap.

Hästfocus

Kontraster

Gårdagen illustrerade fint kontrasterna ett arbete med hästar innebär. Först dressyrlektion, sedan köra skit. Trist nog har jag bara bilder på skitgörat :).

Dagdrömmer

En av de lokala bönderna som jag brukar anlita som rådgivare och hjälpare kom för att hämta gödselstacken. För att han skulle få med så mycket som möjligt var det bara att skyffla på för hand för mig och mamma. Skönt att bli av med gödseln för det här året så att vi kan sommarstäda plattan. Bättre sent än aldrig för att slänga sig med klyschor.
Lyfter skit

Tänk om vi hade en sådan här fin traktor, med joystick och grejer! Våra är bra också, även om de är antika. Jag skulle dock önska att bromsarna funkade lite bättre så att jag vågade köra på fler ställen än den tre och en halv hektar stora åkern…

Dressyrlektionen gick ganska bra. Glimra accepterar bettet bra, tack vare Game of Contact. Men freestylen är det sämre med. Hon har mycket mottrycksreflexer kvar vad det till exempel gäller att svänga. Jag kommer därför att köra mycket mönster freestyle med henne en period nu. Follow the rail är redan ganska ok så tanken är att clover leaf ska sitta som en smäck innan nästa lektion.

I idealvärlden hade hon varit på level 4 i alla savvies innan jag red lektion kan jag själv tycka. Men jag inser att jag för mig egen motivation behöver någon annans ögon på mig. Sedan kan jag använda Linda Parellis taktik att fundera ut hur jag kan få samma saker gjort mer naturligt och genom att använda mer psykologi. Tilliten mellan Glimra och mig är stark nog för att hon ska fixa detta och jag ska få vad jag behöver för att vara progressiv. Hur löser du det för att ta nästa steg på resan?

Badkillen Oscar

Medan vi körde skit fick Oscar och Trausti gå i äppellunden. Här dricker de i dammen, Oscar halvägs ner. Strax efter hoppade han över diket.

Jag har fått svar på hans mineralanalys och enligt Cecilia har han magkatarr och därför har han inte kunnat ta upp så mycket av allt jag proppar i honom och blivit smal. Sedan i lördags får han därför ett homeopatmedel som heter Gastrofor. Nu håller vi tummarna på att det hjälper honom!

Game of Contact – lördagen

Linslus

Målet för lördag förmiddag var att vi alla skulle få en bra allround sits som ska hålla oss och våra hästar friska. Poängen är verkligen att se till att alla våra kroppsdelar vilar ovanpå varandra i balans så att vi slipper sitta och kompensera någonstans. Kompensationen skapar spänning och mer snedhet. Vi måste också vara lika aktiva i vår kropp som vi vill att hästen ska vara. Så, blygdbenet mot näsan, in med naveln mot ryggraden, håll ihop revbenen, ner med armhålorna och öppna upp höftböjare och -sträckare. Vi måste vara i en ram om vi vill att hästen ska vara det.

För mig är den stora utmaningen min svank och jag har letat upp en del övningar som jag tänker göra utan att slita på min häst. Efter teoridelen satt vi upp. Oscar var mycket mer med mig idag och jag behövde bara kolla av hans ”calm, connected and responsive” med lite ”stick to me” och sedan kunde han hjälpa mig att öva min sits. Marion upprepar alltid hur viktigt det är att vi står upp i stigbyglarna, det kommer att hjälpa oss med vår lodräta sits. Jag har för mig att hon i somras berättade att hon själv red en timma stående per dag!

IMG_7951

Hästarna lastades på transporten och det var dags för lunch. Tack till Ulrika och Giovanni Della Casa för fantastisk mat och fika alla dagar och för att vi fick vara på ert fina DC Stables. Oscar stod alltså i transporten upp mot sju timmar varje dag. Det var väldigt bra för honom, han var lugn och stod och åt, och för mig, som annars tycker att en kvart i transporten är lång tid. Jag vet att Pat säger att hans hästar står uppbundna ett antal timmar varje dag men jag har inte tagit till mig vilken bra tålamodsövning det faktiskt är, tills nu.

Dags att tränsa

Under eftermiddagen var det dags att börja på stage 3 i Game of Contact, det vill säga ”frame” – hålla kontakten en bit. Nu blev det uppenbart för mig vilket bagage Oscar faktiskt har när det gäller kontakt. I de första stegen betyder tyglar fram och han stretchar bra, även om stretchen blev mycket bättre på söndagen, men så fort jag ska hålla kontakten några steg saktar han av till skritt eller krullar ihop sig och går bakom lod och kontakt. Eftersom att han var mer tydligt right brain kunde jag verkligen sätta honom på ett mönster och repetera tills att han slappnade av. Så vi travade framåt, tog upp kontakten, saktade av till skritt och stretchade. Allt enligt boken förutom att Oscar saktade av när jag tog upp kontakten innan jag han be honom med min sits. Men för att bygga tillit så tyckte Marion att jag skulle repetera detta ett tag. Vi vill inte bygga in i en häst att kontakt betyder stopp, det ska vara neutralt eller betyda framåt, men i Oscar fanns det redan inbyggt tyvärr.

Vi hade roligt också

Det var väldigt varmt på lördagen så Oscar fick en dusch innan han fick vila på transporten medan jag tittade på gäng två. Det ger alltid en extra dimension att se andra rida, tycker jag. Här har ni eminenta Marion som coachade oss så bra genom hela helgen!

IMG_7867

Game of Contact – fredagen

Stage 1 och 2

En rolig, givande och intressant kurs är till ända. Jag tänker dela med mig av dagarna en och en till er så ni kan få en känsla av hur vi haft det. Vi börjar med fredagen.

Vi började med teori och pratade om vikten av att göra kontakt till en lek/a game och hur detta verkligen kan lära oss känsla. FEI definierar kontakt som ”den konstanta och elastiska förbindelsen mellan ryttarens hand och hästens mun”. Men vad betyder det egentligen och hur gör man? Det fick vi lära oss under dessa tre dagar.

Vi pratade om att det inte är bettet som skrämmer hästen, det är händerna och attityden på andra sidan av tyglarna som skrämmer hästen. Kontakt är viktigt för det hjälper oss utveckla vår känslighet (och timing och balans) och det har vi nytta av i allt annat vi gör med våra hästar. Det hjälper också vår häst att utveckla tillit till oss, om vi sköter oss vill säga. Med Game of Contact använder vi psykologi för att att åstadkomma detta och det är den stora skillnaden jämfört med hur kontakt vanligtvis lärs ut. Det innebär att det kräver ett äkta partnerskap där vi båda, hästen och människan, tar vårt ansvar. Leken är: ”Om du inte tar kontakten gör jag det!”.

Vi pratade om fyra stadier av GOC: 1 – tillit och förtroende, 2 – stretch, 3 – form, 4 – samling/engagemang. Kontakt är friendly game och ska vara neutralt.

Under förmiddagens teori hade hästarna väntat på transporterna och efter lunch var det dags att rida. Oscar visade sin osäkra sida där han inte kan stå still, han var alltså väldigt right brain extrovert. Vi värmde upp från marken för att hästarna och vi skulle vara lugna, ha mental kontakt och att hästarna skulle svara på våra önskemål. Oscar kom inte dit, men han var tillräckligt med för att jag kände att jag kunde och ville rida honom. I den uppsuttna ridningen var det enklare att få honom mer avslappnad. Han fick springa så fort han ville i en rockring ;). Vi började med stage 1 och stage 2, det vill säga att när jag tar i tygeln betyder det ingenting alternativt framåt och sedan bad vi om stretch. Det fungerade faktiskt bra och hjälpte honom också med avslappning. Han hade fortfarande svårt för att stå still när vi avslutade men det var en tillräckligt stor förbättring för att tacka för dagen och se till att ha ett positivt mönster för följande dag. Fast han tyckte att det var jobbigt skötte han sig kanon.

StretchAlla trevliga deltagare och Marion

Här ser ni hela gänget. Marion Oesch undervisade oss en dag i veckan ungefär under externshipet så jag visste att jag gillade hennes stil. Men under dessa tre dagar förstärktes den bilden. Marion vara tydlig, positiv, stöttande och full av energi under hela tiden – toppen undervisning helt enkelt! Tack till Karin för arrangemanget!

Prins Oscar

På kvällen kunde jag äntligen stötta Frida som hade haft en allt annat än optimal första dag. Hon fick sin emotionella fitness prövad och var fantastik på att hålla humöret uppe. Läs mer om det på Fridas blogg.

Sätt inga gränser för dig själv!

Idag kommer en liten bildbomb från de sensate dagarna. Grannens häst Vega kom hit igår för att gå på sommarbete och idag släppte vi ihop dem. Det gick lugnt till men en del spring så klart.

Dagens roliga överraskning var att Teris artikel om ”Sideways towards” fanns i Savvy Times idag, och att Lily och jag är på bilderna. Jag har också skickat ut Jump Start DVDerna till tre lyckliga vinnare, inte dumt att få känna sig som jultomten ibland. Nu är det dags att gå ut till hästarna igen.

Jag lämnar er med Kyras avslutningsord från Clinicen i Scandinavium:”Grand Prix är inte omöjligt. Det handlar bara om små steg mot ett stort mål. Sätt inga gränser för dig själv!”

Vega och fuxarna DVD-utskick Sideways towards 1 maj When is it enough?

Ny broschyr

Glimra fick agera fotomodell igår, och idag har jag knåpat ihop denna broschyr som ska med till Göteborg. Jag tycker färgerna blev så fina på fotona, kanske var det mästerfotografen Kristoffers förtjänst. Jag hoppas att broschyren kan locka några att lära sig mer om Parelli Natural Horsemanship och vårt budskap om en bättre värld för hästar och dem som älskar dem.Framsida

Insida