Vad skulle jag med en valack till?

Det må ligga två decimeter snö på marken men våra ston har insett ett tag att det är vår – de brunstar för fullt. Allt väl med det om jag inte, i ett svagt ögonblick lyckats skaffa mig en alltför viril valack.

Summa kardemumma blir två hagar ibland, box för någon av dem ibland och ett allmänt meckande som inte behövdes förr när vi bara hade ston. Jag minns heller inte att vi hade dessa problem i hagarna när jag var yngre och hade blandade flockar. Hur ser det ut för er?

Annars har dagen spenderats med att förbereda inför morgondagens studiedag om hur vi kan förbättra relationen med vår häst genom de saker vi gör med dem varje dag. Det finns plats kvar om du har lust att komma! Bara hör av dig.

Ikväll bär det av på föreläsning ”Den åldrande hästen – för att säkra att du och din häst får en lång och hälsosam tid tillsammans!” med Fredrik Persson. För visst har jag tänkt behålla den där gamla valacken ändå ;).

Den åldrande hästen

Höstbonat i stallet

       

Igår fick hästarna komma in för hösten. Egentligen hade de gärna fått komma in tidigare i detta regn och rusk, men eftersom att Àst och Berliz gick i lösdriften medan vi trodde att Berliz skulle föla har städning, tvättning och förstoring av öppningen kommit på efterkälken. I helgen blev vi dock klara med allt det och körde hem halm. Det känns skönt att hästarna kan gå in och lägga sig på något torrt och mjukt och stå i lä när det blåser för vilt.

På väg

Körsbärsträden blommar, väskan är fullpackad och incheckad men inga föl i hagen på Fridhem. Själv sitter jag på Kastrup och väntar på mitt plan som kommer ta mig via Toronto och Denver till Durango. Väl i Durango får jag skjuts till Pagosa Springs där mitt externship på Parelli International Study Centre börjar på måndag. Spännande! Jag hoppas ni följer med på resan :).

      

Vilket fantastiskt väder vi haft idag! (Något kallt dock, därav min vackra outfit ;).) Berliz, Àst och jag tog oss försiktigt över vägen som är glashal och lekte på fältet. Båda pållarna tyckte det var roligt att få komma ut, de har inte gjort så mycket denna vecka eftersom jag dubbelarbetat. Tack till Ann-Marie som fotade!

   

Glimra och jag lekte i padocken med  circling game on line och stick to me i liberty. Härlig dag!

Välkommen Trausti

I lördags kom Trausti till Fridhem. Traustis nya ägare Ann-Marie Bergdahl har valt att ha honom här på bete i sommar och vi tycker att det är jättekul att ha en till islänning i hagen. Ihopsläppet gick bra och Trausti verkar vara en instinktssäker kille. Àst såg till att hålla honom från de andra, precis som hon brukar göra när det kommer en ny häst. Oftast tar det bara ett par dagar sedan går de alla fint tillsammans.

       

Seminering genomförd

Idag hämtade vi hem Berliz och Àst från seminstationen. Dagarna sedan vi lämnade dem i tisdags har varit lite av en berg- och dalbana. I onsdags beställdes sperman och i torsdags morse åkte vi till stationen för att vara med vid semineringen. Àst blev nervös och var tvungen att bajsa mitt i så vi fick börja om. Annars stod hon jätteduktigt och var en stjärna som vanligt.

Sedan var det Berliz tur. Veterinären kunde inte komma in i henne tillräckligt för att seminera och Berliz visade tydligt att hon inte var nöjd med det hela. Vi beslutade att inte gå emot naturen utan avvakta. Jag blev orolig att något var fel med Berliz men det var bara att vänta. Mamma sa, ja det ska alltid vara något med henne… När vi åkte hem vidtog en febril aktivitet på Åsjömad, Jeanette och Frank ringde veterinärbekanta i när och fjärran för att få tips eftersom de inte tidigare stött på ett liknande fall. På kvällen talades vi vid per telefon och bestämde att vi skulle ge Berliz lugnande och kolla henne på fredagsförmiddagen. Det gjorde vi och då visade sig kusten vara klar och att allt var som det skulle så ny sperma beställdes. Vi kollade Àst också och hon hade släppt sitt ägg vilket bådar väl, nu är det bara att hålla tummarna att hon blivit dräktig.

På fredagseftermiddagen körde mamma och jag ner till Perstorp och Christian på Troedsberga för att hämta lådan med Amperes sperma och vidare upp till Åsjömad för seminering. Berliz var dock inte alls med på noterna och vi fick sedera henne igen. Hon som aldrig protesterar mot sprutor plockade nu fram draken i sig och bara att ge henne lugnande var en utmaning. Jag är mycket imponerad av veterinären Frank, han var helt neutral och lugn. Att jag kan vara det är ju inte så konstigt, jag känner ju Berliz, men att någon annan kan vara lugn när en häst verkligen visar att hon är förbannad är bra gjort. När vi så småningom kom så lång som till semineringen frågade jag lite naivt: det är inte så många hästar ni behöver ge lugnande för att kunna seminera va? Det har aldrig hänt förr, fick jag till svar. Det hade krävts brems på tre ston tidigare. Vad ska man säga, hon är speciell Berliz.

Det var ganska jobbigt att lämna henne på kvällen, fortfarande trött efter allt lugnande medel. Jag funderade på om det verkligen var rätt att seminera henne när hon protesterade så tydligt. Nu när vi har tagit hem dem och hon är pigg och som vanligt känns det bättre. Om det skulle vara så att hon inte vill eller kan få föl så räknar jag kallt med att ägget inte är befruktat, om inte annat så har Berliz alla möjligheter att kasta fölet. Det finns mycket som kan gå fel när det gäller sådant här har jag förstått. What will be will be, säger jag och hoppas på en frisk och glad Berliz och en förtjusande svart liten fölunge med stora vita tecken i maj nästa år. Eller som Henrik, en veterinärkollega som var med på fredagen sa, vi ses i Falsterbo om sex år (jag var på väg att svara inshallah, men fick översätta till om gud vill ;).

Håll tummarna för våra tjejer är ni söta!

Damerna på seminstation

Idag har mamma och jag varit på Åsjömad seminstation med Berliz och Àst. Det var andra gången vi var där med hästarna. Första gången var för två veckor sedan, då var Berliz och Àst inte i närheten av någon brunst. Idag däremot hade Àst två stora ägg och Berliz två ganska små. Vi lämnade dem på stationen (hästarna alltså, inte bara äggen) och på torsdag morgon ska det ske. Berliz ska betäckas med Ampere 1225 och Àst med Hrafnfaxi fra V-Geldingaholti. Det känns väldigt spännande och jag är glad för att Jeanette och Frank Lilja är så kompetenta och lugna och vänliga både mot hästarna och oss.