Cherie

1981-2008

 

Cherie var min första kärlek. Hon var en isabellfärgad korsningsponny och hennes envishet överträffades enbart av min (vissa dagar inte ens det). Cherie var väldigt trygg i sig själv och brydde sig inte om hon kom en bit ifrån de andra i hagen.

Även Cherie var leftbrain introvert. Hon gillade att hoppa och svänga snävt. Hon älskade att bada och kunde stå och skvätta länge, ju mer jag skrattade desto hårdare slog hon frambenet mot vattenytan.

Cherie kom till mig när vi båda var åtta år från ridskolan i Rydö där hon stått sedan hon var fem. Jag tror att hon innan dess varit hos någon som kört in henne väl för när vi kört henne har hon varit en riktig pärla. En gång körde jag sulky med henne och en man höll på att lasta timmer med en skotare. Fast han svingade stockarna i princip över huvudet på henne gick hon rakt fram, dock med ett visst darr på steget. En annan gång bad vi henne dra fram stockar i skogen. Hon visste att behålla spänningen i repet när hon stod stilla så att ingen skulle klämmas under en stock. Att människor lär hästar och hästar lär människor var verkligen tillämplig på Cherie och mig. Hon saknas hemma i hagen.

1991