Nya tider

Tiden är kommen. Tid för en djupare kommunikation och praktik med hästarna. Jag har ännu lång väg att gå, men jag kommer att sätta ena foten framför den andra och fortsätta på den inslagna vägen. Med tillit och tålamod kommer jag att utveckla mig själv att vara den bästa jag kan vara med mina hästar. Jag ser fram emot allt de har att lära mig.

Jag är alltså numera före detta trestjärnig licensierad instruktör i Parelli Natural Horsemanship och pausar allt undervisning tills jag har något att dela.

Tack för er förståelse!

Med hästen som läromästare

Animal Emotions

Nu har jag avslutat kursen Animal Emotions via Illis ABC. Denna kurs har varit både rolig och givande att gå. Jag har fått med mig ett ramverk i vilket jag kan sortera in en del av mina tankar och funderingar. Jag har självklart också fått mycket ny kunskap. Just nu är omgång två av kursen i full sving. Men kolla in på Karolinas hemsida för att få information om när den går igen.

Animal Emotions

En av hästträningens grundstenar – avslappning

Jag skulle vilja sticka ut hakan och påstå att oavsett vad du åstadkommer med din häst, må det vara piaff, 1,60-hoppning, gymkhana eller distansritt, så är det föga värt om det sker på bekostnad av din hästs lugn, avslappning och lösgjordhet.

Varför då? Förutom att lösgjordhet (losgelassenheit) är nummer två i den tyska utbildningsskalan för dressyr och enligt den är en förutsättning för det riktiga arbetets kvalité tyder varje utförd rörelse utan det på brist på harmoni. Brist på harmoni bryter i längden ner din och din hästs relation samt din hästs kropp. Kissing spine, ledproblem och så vidare är bara exempel på problem som bland annat orsakas av brist på avslappning och lösgjordhet. Det är inte möjligt för en häst att bära sig korrekt med höjd, avslappnad rygg och aktiverade magmuskler och bakben utan lösgjordhet.

Hur åstadkommer man då denna avslappning och lösgjordhet? För det första måste vi lägga fokus på kopplingen mellan kropp och sinne, mellan det psykiska och det fysiska. Fysisk lösgjordhet är omöjligt om du är rädd, orolig, frustrerad eller arg. Detsamma gäller din häst.

Vi måste alltså hjälpa vår häst att inte behöva känna dessa känslor. Vi gör det genom att kultivera dess självförtroende och tillit till oss. Genom förståelig och tydlig kommunikation och omtanke. Dessutom måste hästen bli inspirerad och motiverad av oss. Om det finns ett motstånd i hästen och den säger ”nej” är den inte avslappnad.

Först när avslappning och motivation finns i hästens sinne är det möjligt att be kroppen utföra lösgörande arbete. I ett inledningsskede är detta arbetet motsatsen till det arbete som senare skapar bärighet och samling. Ändå är det en grundpelare för riktig samling.

Hur lång tid tar det för dig att uppnå avslappning och lösgjordhet i din häst? Ser och känner du avslappningen?

Hästträning och att starta med slutresultatet i åtanke

I coaching såväl som i hästträning är det klokt att starta med slutresultatet i åtanke. Förutom de nog så viktiga prestationsmålen vill jag också uppmana dig att tänka på andra typer av slutresultat. Hur vill du till exempel att samarbetet med hästen ska kännas? Vilka kvaliteter söker du i den ”färdiga” tävlingshästen? Om du går ett steg längre och funderar över den ideala hästatleten inom din disciplin, vilka kvaliteter personifierar den? Fundera över detta en stund.

Skulle du behöva hjälp på traven (ursäkta ordvitsen!) är kvaliteter som avslappning, rytm, ansvar, självförtroende, tillit, respekt och nyfikenhet av yttersta vikt för mig.

Att starta med slutresultatet i åtanke betyder att träningen av hästen redan när den är föl och åring är en av de viktigaste ingredienserna i vilken sorts ridhäst du kommer att få. Även om hästarna är för unga för att ridas finns det mycket man kan göra för att bygga deras vilja att vara med människan, deras respekt (utan rädsla så klart) och förståelse för hjälper. Detta lägger grunden från vilken ni tar avstamp mot framgång i vald disciplin. En bra start för din unga häst kan vara skillnaden mellan succé och misslyckande för de nästkommande åren. Redan här söker du de kvaliteter du vill ha i din färdiga häst.

Att starta med slutresultatet i åtanke betyder också att du börjar varje träningspass med en klar bild av den riktning och slutresultat som du söker. Kanske sätter du dig ner och visualiserar och känner balansen och viljan i hästen, eller vad det nu är just du är ute efter. Sedan ser du till att, i varje steg av hästens träning, leta efter, identifiera och premiera de önskade kvaliteterna. Ju oftare vi belönar ett steg i rätt riktning desto snabbare lär sig hästen vad det är vi söker. Om vi låter bli att belöna för att vi vill att det ska bli ännu bättre kommer det utan tvekan att bli sämre. Den ultimata belöningen för ett flyktdjur är i regel lugn och ro, det vill säga vila. Det innebär att hästen kommer att experimentera sig fram till vad som ger den eftergift och i förlängningen vila. Om vi missar en chans att belöna önskat beteende kommer hästen att tolka det som att den bör experimentera vidare. Den kommer att behöva längre tid på sig att hitta tillbaka till önskad riktning och vi har medvetet eller omedvetet förlängt och försvårat träningsprocessen. Träna för morgondagen och lämna hästen, och dig själv, med en trevlig känsla i kropp och sinne.

Till slut vill jag lämna dig med ett tankefrö: Om du skulle skriva en slogan för din egen hästträning, hur skulle den lyda?

Planer och funderingar inför hösten och nästa sommar

DSC_0774

Tänk att det bara tar några dagar att jobba sig igenom berget av saker som samlats då Falsterbo och kurser prioriterats och att det sedan bara tar ytterligare lite tid i sol och med semesterhumör för att hjärnan ska börja fungera igen och börja fundera på framtiden.

Inför sommaren 2015 funderar jag på att tydligare skilja på kurser som kombinerar utbildning med rekreation och kurser som är intensiva inlärningsupplevelser. Då kan vi alla bättre matcha förväntningar till verklighet och jag anpassa tempot. Jag vill fortsätta erbjuda nybörjarkurser och levelskurser. Utöver det har diskussionen inletts med min yogalärare om att ha kombinerade kurser av Parelli Natural Horsemanship och yoga. Jag vill också ha intensivveckor där undervisning sker väldigt individuellt på förmiddagarna och eftermiddagarna vigs åt egen träning eller avkoppling. Jag tror att förberedelse för uteritt samt en långritt hade varit både roligt och populärt. Längre än så har mina tankar inte hunnit än. Vet du redan nu vad du vill vara med på och har du förslag och önskemål? Skriv gärna en kommentar, ett mail, eller PM eller kommentar på Facebook och berätta.

Vad gäller denna höst börjar det bli hög tid för er som vill arrangera undervisning med mig att höra av er. Jag vet, mitt i semestertider… Men för att försäkra er att de datum ni tänkt er är lediga så är det att rekommendera.

En sista spännande sak. Jag kommer att börja ta emot ett fåtal träningshästar från september. Hör av dig till mig för mer information.

Ridläger på Ed Sjögård

BadFör två helger sedan hade jag äran att undervisa ett vuxenridläger på Fridas Ed Sjögård. Oskar och jag var väldigt taggade på vägen dit och jag drömde mig tillbaka till min barndoms ridläger med spökrundor, hopptävlingar och bad i forsen. Jag visste att jag förutom en massa ny kunskap och förståelse för hästens psykologi och beteende ville ge deltagarna lite av denna känsla. Eftersom att Ed Sjögård ligger precis vid en sjö och deltagarna skulle bo på kursgården Åsbroäng så var kontexten lovande.

Vi hade ett fantastiskt gäng på kursen, en veterinär, en etolog, en förskolelärare, en vuxenutbildare och en griskötare. Ni kan ju förstå att diskussionerna om pedagogik och djurträning gick varma.

Dessutom hade hälften av deltagarna fått hyra häst av Frida vilket gav dem bra förutsättningar för att kickstarta sin Parelliresa. Jag kan verkligen rekommendera att ta användning av den sjätte principen i Natural Horsemanship, att hästar lär människor och människor lär hästar. Jag hoppas jag får undervisa fler ridläger :).  Kul  Direct rein Fin fläta  Lurvas ValdermarLata från hjulhuset Knopar Fråga

Vi knöt knopar och hade simuleringar och badade förutom all lek med hästarna. Ju roligare vi har desto bättre lär vi oss. OScar travar i sjön   Etolog Me and my shadow

Fina Oscar

Lisa från Djurrelationer deltog på lägret och jag tog tillfället i akt och bjöd in henne att prata om inlärning och positiv förstärkning. Tack Lisa!

Stock Frida var inte bara eminent arrangör utan också fotograf och allmän glädjespridare.

Därför älskar jag att undervisa

Engagerad instruktör ParelliHar du upplevt känslan av flow någon gång? Tidigare i mitt liv var flow något jag främst förknippade med hästar, att rida eller leka med en häst och känna hur vi blir ett och tiden står stilla. Ett annat område jag upplevde flow på var när jag skrev uppsats eller hemtenta på min universitetsutbildning. Inom båda dessa områden brukar flowet kantas av dagar då det känns kämpigare.

Nu, när jag undervisar, är det som om mitt psyke direkt går in i flow. Det är som om det är en skyldighet till eleverna och deras hästar och det finns inte plats för kämpigare dagar. Detta sinnestillstånd är himmelriket att befinna sig i. Jag tror att det kommer för att jag så väldigt gärna vill att alla ska få uppleva partnerskap med en lugn, trygg häst som är villig att göra det vi ber om med utstrålning och glädje. Jag vill också väldigt mycket att alla hästar ska få kunna lita på oss som vänner och ledare som kan lätta deras börda av att ta hand om sin egen överlevnad hela tiden. Det är förmodligen också ett nödvändigt tillstånd för att jag ska kunna känna på riktigt vad häst och ryttare behöver och inte gå bara på teknik, teori och strategi. Jag vill att alla ska komma till level 4 praktiskt taget direkt, att ni ska vara självständiga så att ni känner er trygga och självsäkra med er häst utan mig. Uhm, jag får visst passa mig så att jag inte blir utan jobb ;). Min förhoppning är att denna ambition märks för er som tar hjälp av mig, att ni förstår hur mycket jag bryr mig om er. Savvy on!

Fyra stadier av hästens utveckling

För att nyansera diskussionen från de senaste inläggen är det bra att ha hästens fyra utvecklingsstadier i bakhuvudet. Har ni hört talas om dem förut? De är:

  • Inlärningsstadiet
  • Kontrollstadiet
  •  Förstärkningsstadiet och
  • Förfiningstadiet

I inlärningsstadiet lär vi hästen nya saker. I kontrollstadiet gör vi vad som krävs för att ta kontrollen över hästen för att rädda vårt liv eller deras. I förstärkningsstadiet förstärker vi fas ett, det vill säga vi gör kommunikationen mer osynlig. I förfiningsstadiet lägger vi till ytterliggare parametrar till det vi gör, kanske böjning, formgivning och liknande. Det kan vi bara göra om hästen gör det vi ber om på fas ett.

Vi växlar mellan dessa stadier i hela hästens utveckling och det är viktigt för oss att veta vilket stadie vi är i för att förstå vilken strategi som är lämplig och ger bäst resultat. Vad gäller strategier så handlar det främst om vilka faser vi använder och hur. I inlärningsstadiet använder vi fas ett till fyra men lagom långa intervaller som vi lär oss i de inledande nivåerna i Parelliprogrammet. I kontrollstadiet är det fas fyra direkt, fas fyra som i vad som krävs för att vara effektiv. I förstärkningsstadiet använder du dig av faserna som jag skrev i förra inlägget om ”Make it a Game”. I förfiningsstadiet är det som sagt viktigt att hästen svarar på fas ett så att vi kan ha flera ämnen igång i kommunikationen samtidigt. Hästen måste svara på fas ett för alla ämnen.

Här är en bra video med Ryan Rose, fyrstjärning Parelliinstruktör, som berättar om just detta. Han var även den som lärde mig det en gång i tiden.

Diskussionerna fortsätter på Facebook :)

Vill hästen göra det vi vill?

En elev undrade som sagt om antagandet om att tryck motiverar och eftergift lär, inte utgår från att hästen inte vill göra det vi vill att den ska. Ett tråkigt utgångsläge med andra ord. Men jo, ibland vill den inte göra vad vi vill precis när vi vill det. Inledningsvis kommer jag diskutera varför så är fallet och sedan går jag vidare till hur vi kan göra när hästen vill göra det vi vill och faktiskt förstår vad vi vill.

Jag pratade i ett tidigare inlägg om hästens behov och att de var säkerhet, välbefinnande och mat/lek. Om vi ser detta som en behovstrappa kan vi konstatera att hästen är inte redo att äta, motiveras av mat, eller leka och motiveras av lek innan den känner sig säker, trygg och bekväm.

Det innebär att om hästen till exempel är orolig för att du tar den bort från flocken för att rida så kommer den inte vara mottaglig för att lära sig något nytt eller leka med dig innan den känner sig trygg och säker. Det är alltså vår uppgift att tillgodose hästens behov av säkerhet och bekvämlighet innan vi kan förvänta oss att hästen kan tillgodose vårt behov av lek.

Därför använder vi oss av strategier som friendly game med approach and retreat, det vill säga att vi går närmre det läskiga (eller längre ifrån det trygga) och sedan längre ifrån och så om och om igen. I exemplet med hästen som blir orolig av att lämna flocken får vi gå närmre flocken och börja vår lek och sedan successivt när vi kan ersätta flocken som garant för hästens säkerhet och trygghet börja dra oss längre därifrån.

Vad betyder det egentligen att hästen har behov av säkerhet? Jo, att alla dess beslut grundar sig på viljan att överleva. Om vi inte är lämpade att ta hand om hästens överlevnad, i dess ögon, kommer tvingas ta hand om sin egen överlevnad, ibland på bekostnad av vår säkerhet och våra övriga behov. Då kommer hästen förmodligen inte vilja göra det vi vill att den ska. Att förtjäna att ta hand om hästens överlevnad är vad ledarskap handlar om (jag har tidigare skrivit om ledarskap och tillit).

On line lek

Det räcker alltså inte med att vi bevisat för hästen att vi inte tänker äta upp den eller att våra redskap inte kommer användas för att skada den vi måste också försäkra den om att vi garanterar dess överlevnad. När vi kommit så här långt är hästen redo att göra vad vi vill. Nu kan vi börja lära dem någonting eller LEKA:

Mitt förra inlägg handlade om hur vi lär dem någonting så nu vill jag diskutera hur vi gör det till en lek. När hästen redan förstår vad vi ber om, och är fysiskt kapabel att göra det (samt som sagt fått sina behov av säkerhet och bekvämlighet tillgodosedda) är det dags att vi gör det till en lek. Jag har skrivit om Make it a Game i ett inlägg från en dag med Ryan Rose på mitt externship.

Då blir det som vi innan kallat tryck till ett förslag. Förslaget består i vår intention och energi, om det sedan krävs så ger vi den minsta fysiska ledtråd och om hästen fortfarande behöver hjälp touchar vi dem. Med andra ord en lång fas ett, sedan en lätt fas fyra. Efter fas fyra är det paus och sedan börjar vi om. Vi visar för hästen att vi vet att den är intelligent, vi gör leken till ett pussel som den kan lösa, vi blir mer intressanta för hästen och vi tillför någonting till hästens liv. När vi kommit så här långt i vår relation till hästen är utgångspunkten att hästen vill göra det vi vill. Jag tror att ni är många med mig som upplever detta ofta, hästen vill verkligen göra rätt men ibland har vi inte gjort oss förstådda eller så har vi inte skapat ett pussel där hästen kan se vad den behöver göra för att lösa det. ”If the horse says no you either asked the wrong question, or asked the question wrong”. Eller frågade vid fel tillfälle kan vi kanske tillägga.

Stegra på kommando

Som beskrivet har vi en ganska djup relation till hästen för att detta ska fungera och alla förutsättningar som nämnts ovan måste vara på plats. Ytterligare en sak att ha i åtanke i detta är vikten av vår intention och vilken känsla vi förmedlar till hästen. Vi behöver visa att vi också har kul, vara fulla av både lekfullhet och trygghet. Då bygger leken på ömsesidig respekt och vi blir interdependenta i relationen. Inte mycket slår det kan jag säga.

Eftergift lär

I nonviolent communication menar man att varje handling föregås av ett behov. Inom Parelli går våra funderingar i samma riktning och vi lär ut att hästen och människan har olika behov. Människan drivs av ”praise, recognition and material things” (beröm, erkännande och materiella ting) enligt Pats tillspetsade sätt att utrycka sig. Hästens behov däremot är ”safety, comfort, play and food” (säkerhet, välbefinnande, lek och mat). Behovstrappan för de två arterna ser traditionellt annorlunda ut men detta menar Pat driver människa respektive häst.

Hästen flyr för att den har ett behov av säkerhet. Hästen sticker upp huvudet (eller backar…) när vi ber den backa för tryck mot nosryggen för att den har ett behov av välbefinnande, bekvämlighet eller lugn och ro för att använda de synonymer som bäst översätter comfort och relief. Hästen nafsar på dig för att den har behov av lek och så vidare och så vidare.

Berliz 30/4 2002-21/11 2012

Enligt denna logik så applicerar människan i sin tur mer tryck, eller hjälptyglar eller piskrapp för att hästen ska bete sig på ett sätt som kan ge människan erkännade bland andra människor. Som tur är, kan vi också drivas av erkännande från hästen. Då blir bilden en annan. Låt oss undersöka hur det kan fungera:

Då inser vi att vi först måste lära hästen saker och ting, det vill säga vi måste kommunicera med dess hjärna snarare än att putta runt på dess kropp. Nu kommer vi alltså till inläggets rubrik, eftergift lär. Det föregås av att tryck motiverar. Så när vi ska lära en häst någonting så applicerar vi tryck på ett sätt som gör det så lätt som möjligt för hästen att förstå vad vi vill. En ingrediens i det är att vi lägger på trycket långsamt, i faser. Om vi är för snabba när vi applicerar tryck kommer vi att aktivera hästens ryggmärgsreflexer varav mottrycksreflexen är en. Den reflexen vill vi i många fall lära hästen av med (inte alla dock, då skulle hästen lägga sig ner när vi satt upp på den…). En annan ingrediens i att göra det lätt för hästen att göra rätt kan handla om att vi lär den gå framåt åt ett håll som den redan vill gå eller börjar med en bom på marken innan vi lär den hoppa.

Hästen lär sig att det den försöker göra är rätt när trycket upphör. Vår uppgift blir därför att ha kvar trycket tills hästen gör det vi önskar. Om vi misslyckas med att ha kvar trycket, kanske för att att hästen slår med huvudet om vi vill backa den, har hästen lärt sig att den får eftergift genom att slå med huvudet. Det är inte ovanligt med hästar som, på grund av att människan applicerat tryck för snabbt i inlärningsfasen, aktiverat sin mottrycksreflex skrämt människan att ge efter, eller bara gjort det svårt för dem att hålla kvar trycket och därmed lärt sig att gå igenom tryck för att få eftergift. Hästen söker eftergift, den experimenterar tills den får det. Därför är vår timing så viktig. Ju mer exakt vår timing är desto snabbare lär sig hästen vad som önskades av den.

Stradling a pole

Detta är grunden i mycket djurträning, det kallas negativ förstärkning. Negativ inte för att det är dåligt utan för att det är en matematisk subtraktion där vi tar bort något för att få önskat resultat, vi tar bort trycket för att lära hästen. En annan strategi som vi också använder inom Parelli är positiv förstärkning där vi adderar något när hästen gör det vi vill, till exempel en bit godis, vila, kli. Jag märker att jag ofta får påminna om att ta paus när saker och ting går som vi vill.

Mitt syfte med dagens inlägg är att motivera er att vara tydligare för era hästar, att göra er förstådda genom att se till att eftergiften kommer när hästen gör det ni vill, inte när hästen själv skapar sin eftergift. I nästa inlägg kommer jag diskutera om hästen vill göra det vi vill att den ska eller inte.