# 7. Tillit

Tillit är ett favoritämne för mig som jag inte kunde låta bli att föreslå för Susanna.

Och det gick ju bra, såhär skriver hon om fenomenet:

Vi vet inte hur det är för er, men för oss sätter samtalen i podden igång reflektioner och processer som vi tar med oss ut i vår vardag. Den påverkar hur vi möter kunder, hästar, medmänniskor och inte minst oss själva. I dagens avsnitt kände vi ett behov av att få följa upp några ämnen vi tidigare talat om men som därefter levt kvar med oss. Den röda tråden i avsnittet är tillit, tillit till vår egen känsla, till vår egen förmåga, till våra hästar. 

Redan såhär ett par dygn efter inspelningen har detta tema verkligen fått oss att fundera vidare än mer, och vi är så nyfikna på om det väcker något även hos er. Dela gärna med er!

Trevlig lyssning!

# 6. Tävlingsförberedelser

Här ger vi våra bästa tips och infallsvinklar på hur man förbereder sig själv och sin häst för tävling. Vi pratar både om vad man kan koncentrera sig på då det ännu är långt kvar till själva tävlingen, och på vad man kan ta till om man behöver en boost väl på plats på tävlingen.

Lyssna här!

Gainstorming

I nästa avsnitt av podden diskuterar vi mål, målsättning och måluppfyllande. Ett verktyg som har hjälpt mig med detta på senare tid är Yvonne Wilcoxs Gainstorming. Eftersom det inte fanns tid och plats för detta i podden skriver jag om det här.

Här får vi hjälp att definiera hur det ser ut när målet är nått, med andra ord: att sätta målet. Vi får hjälp med steg på vägen vi måste ta för att nå målet. Hjälp med motivationen genom att vi formlurar vad det är som inspirerar oss med målet och slutligen en uppmaning om att definiera och ta ett första steg.

Kolla in hennes videos som beskriver Gainstorming som verktyg. Du behöver inte köpa någonting utan kommer få hela verktyget och därmed allt du behöver för att själv prova att använda dig av det.

Första avsnittet (alla avsnitt är uppdelade i flera videos så kolla in alla), måste ses för att förstå konceptet:

Ett av mina favoritavsnitt, för att det verkligen utgår från henne och vad som är realistiskt. Vi kan alla ta steg mot våra mål:

 

Sänkt pris på samtliga av sommarens kurser på Fridhem

Det har blivit hög tid att fira min tredje stjärna! Eftersom att sommarens kurser planerades innan beskedet om den nya status vill jag nu ge er alla ett erbjudande om lägre pris på kurserna. Alla kurser (utom ”Yoga och PNH”) kostar nu 2500kr ändra fram till kursens början. (Yoga och PNH kostar 3000kr.) Har du redan anmält dig kommer du att få en kreditfaktura alternativt ny faktura.

Ta tillfället i akt och kom och fira med mig på sommarens kurser. Upplev vad en kurs med likasinnade ger jämfört med privatlektioner. Ge dig själv och din häst tid att göra något tillsammans, att växa och utvecklas tillsammans hjälper till att skapa en finfin relation.

Här kan du läsa mer om kurserna och om hur du anmäler dig.

Uppdaterade priser

 

Stolt på Eurohorse

Vi, Parelli team Sverige, höll håv i en halvtimma vid lunch idag. Och jag är stolt. Varför är jag stolt, undrar du kanske?

Eurohorse GHS PNH      

Jo, för idag visade mina kollegor kommunikation med lösa hästar, det vill säga liberty aka frihetsdressyr och de red utan huvudlag alltså freestyle. Joanna satt upp på Glaeda medan Glaeda stod helt still och väntade – utan huvudlag! Anne bad Stjärnan backa genom att ta i de yttersta håren i svansen. Vi fick se dem visa en hel rad färdigheter och fin saker.

Men, allt detta häftiga var ändå inte stundens fokus. Utan fokus, och det jag pratade om med publiken, låg på vårt, människans ansvar att försöka förstå hästen och ge den vad den behöver – behandla den som en individ för att nå målet med en avslappnad, tillitsfull, motiverad och lyhörd häst som kan och vill prestera med oss. Det är detta Parelli Natural Horsemanship handlar om!

Det andra, det flashiga, prestationerna kommer som ett resultat av att relationen och hästens mående sätts främst. Så idag är jag stolt över att vi fick visa det!

Paddocken Eurohorse

Uppdatering Prins Oskar och hans PPID

Foto: Veronica olsson

Det har nu gått drygt ett och ett halvt år sedan Oscar diagnostiserades med PPID (Cushings).  När jag berättade det för er var jag lättad över att veta vad han led av och att det fanns medicin till hjälp. 

Tyvärr gav medicinen inte önskad effekt. Istället blev Oscar deprimerad och apatisk. Det smög sig på och det gick ju inte riktigt veta om det var sjukdomen eller medicinen. Jag pratade med veterinären och han sa att depression mycket riktigt var en biverkning av medicinen. Han rådde mig att halvera dosen så nu fick Oscar bara en halv tablett om dagen. Någon skillnad på hans mående kunde jag dock inte se, trots att vi lät det gå några månader. Till slut tänkte jag, nej vi får testa utan. Jag kände mig inte särskilt rädd att prova att sätta ut medicinen eftersom Oscar inte visat något tecken på fång vilket det ju annars finns en kraftigt ökad risk för med denna diagnos. Jag var iväg de två första dagarna utan medicin, men min mamma som tog hand  om hästarna tyckte hon såg skillnad i princip direkt. När jag kom hem, alltså bara tre dagar senare var han som en annan häst! Han sökte kontakt med mig igen och började uppvakta och bossa runt stona! 

Men, sjukdomen kvarstår ju såklart. Den gör honom trött, lite lockig i vinterpälsen och gör att han tappar muskler i överlinjen, blir tunn över revbenen men bukig. Det största bekymret, förutom tröttheten som ät lite bättre nu är att hans känsel, kroppsuppfattning och balans verkar försämrad. Jag tror att det är därför han väljer att ta i med brösttoner mot damerna ibland men också varför han svara långsammare och mindre på mina förfrågningar. Med andra ord, ingen avancerad träning för denna herre längre. Däremot gillar vi båda att rida ut i skogen. Nu efter min förlossning har ju ridningen fått vänta lite så Oscar har tyckt att det var väldigt roligt att komma igång igen. Han brallan och busar och gör galoppombyten hej vilt! Livsglädjen går inte att ta miste på och ingen är gladare för det än jag <3.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         

Gården Fridhem

Fridhem ParelliSedan Kristoffer och jag köpte gården för tre och ett halvt år sedan har vi steg för steg arbetat för att göra den anpassad, säker och bra för professionell hästverksamhet, träning och undervisning. Utvecklingen mot hästgård påbörjades för all del redan när mina föräldrar flyttade in 1998, men då mer mot privat verksamhet. Jag minns hur vi tog ner och slängde två-tre varv runt den ca fyra hektar stora hagen med fåranät och taggtråd. Sådant är lätt att glömma när man börjar byta ut det som sattes upp då…

  

Förra sommaren färdigställdes den nya lösdriften på 78 kvadratmeter och just nu har taket höjts i det gamla stallet. Där ska nu tre boxar samt två ätspiltor (som kan omvandlas till en box) byggas. Efter att vi haft våra hästar på lösdrift i över 25 år är det inte så att jag plötsligt tänker stalla in dem. Fördelarna för hästarna är alldeles för stor med lösdrift. Nej, boxarna byggs för vår skull, människorna. Jag tycker att det skulle vara skönt att kunna sätta in dem i var sin box en stund innan träning så de hinner torka. Det blir också lättare för mig nu när vi har småbarn att kunna göra avbrott mitt i om Harald behöver mig. Utöver denna egoistiska anledning ser jag också fram emot att kunna erbjuda boxar till de hästar som kommer för kurser. Alla kanske inte är vana att vara ute dygnet runt och andra kanske har svårt för sommarens insekter.

Det är väldigt spännande och utvecklande att arbeta fram ett bra flöde på en gård och i en verksamhet. Logistiken vad gäller exempelvis hö fungerar nu väldigt bra. Löshö tas in på loftet och torkas, sedan tas det efterhand ned i ett rum på baksidan av ladugården. Därifrån är det bara några meter vi behöver forsla det i en stor skottkärra för att kunna serveras i lösdriften. De gånger vi ger dem hö ute i hagen fungerar skottkärran också bra. Lite motion behöver alla vi som tar hand om hästarna här ;). Det är lite annorlunda att planera för en liten gård än för en stor. Jag uppskattar till exempel att inte behöva använda traktor för att fodra hästarna även om jag förstår att det är väldigt praktiskt och smidigt med traktor, balgrip och stora rundbalar om det finns många hästar på anläggningen.
Andra förändringar som vi gjort sedan vi tog över är att vi försöker separera gårdens olika delar, måla med breda penseldrag om du vill. Hästdelen och verksamheten har sin del och det privata en annan. Till exempel har området där mina föräldrar hade trädgårdsland blivit plats för rundkorall alternativt parkering och äppellunden som de klippte gräset i har blivit hage. Köksträdgården har fått flytta in in vår trädgård som också fått en häck av avenbok kring hela sig.

Nu ser vi fram emot att mitt andra företag flyttar från gården så att vi kan göra en undervisningslokal att bjuda in er alla till, det blir så mycket bättre än att allt ska utgå från huset. Dessutom kommer vi slippa alla lastbilar som kommit till gården varje dag.

Hur fungerar era gårdar? Eller hur fungerar det där du har hästen inhyst? Är det lättjobbat eller finns det förbättringspotential?

Fler bilder av stallet kommer när det börjar bli klart :)

Livet i höst och vinter på Fridhem

Jag hoppas att ni alla haft en avkopplande jul med människor och djur ni njuter av att umgås med. För min egen del har november och december kommit med några underbara nyheter, förutom den där tredje stjärnan ;):

  • Min älskade Kristoffer och jag gifte oss.

Bröllop

  • Vi fick en underbar pojke, som här bekantar sig med Oscar.

Prins Oscar och bebis

Harald heter han. Tror ni det blir dressyrryttare, cowboy, fälttävlanskille eller voltör av honom? För någon typ av hästmänniska lär han ju bli, eller hur? 😉Parellibebis

Kurser sommaren 2016

Förlåt att jag varit frånvarande här mer än ett år. Tiden har fyllts av undervisning och träning av egna och andras hästar. Jag hoppas ni kunnat följa mig lite på Facebook iallafall.

Jag är glad att nu kunna presentera nästa sommars kurser i Parelli Natural Horsemanship på Fridhem för er. Jag hoppas att du hittar något intressant för just dig och din häst! Det finns som vanligt också möjlighet att boka mig för kurser och annan undervisning på annan ort. Jag vill gärna höra från dig: hur går det? Kommentera här, på FB, skicka mig ett mail/sms eller slå en pling 😀

Klicka på bilderna för att komma till hemsidan och fullständig information.

Kurser Parelli Natural Horsemanship 2016

Kurser Parelli 2016

Träningsbar

Oscar och jag i strandbrynetPrins Oscar har, som jag nämnt tidigare, gått från RBI som exploderar till LBI. Resan har varit lång. När Oscar kom för cirka ett och ett halvt år sedan hade han först en ganska omvälvande tillvänjning till lösdrift, stor kuperad hage och både ston och valackar som hagkompisar. Till detta från box utan granne att klia på, bara titta på och egen hage. Under stor del av första halvåret fick han ta det lugnt och återhämta sig från magkatarr. Sedan såg veterinären hans problem i munnen med bland annat död vävnad efter tryck från bettet. Tre månaders bettlöst var i och för sig ingen större grej. Jag har helt enkelt inte tränat så systematiskt förrän nu.

Tiden har gått till att han ska tycka att det är kul att vara med mig, vilket har betytt väldigt mycket uteritter. Vanlig hederlig streetsmarthet har han fått införskaffa. Någon gång under den första tiden här försökte han hoppa in i lösdriften från gången. Han landade med knäna på grinden och kom upp fint igen, men det var helt uppenbart att han inte tänkte klart. Från början var han heller inte nyfiken på något, det var som han inte trodde att han fick ha en åsikt.

Samtidigt har han lärt mig väldigt mycket om balans, rytm och takt i en häst. Han har en gedigen utbildning som jag också lärt mig av.

Nu är han mycket mer självsäker samtidigt som han fortfarande är en gentleman. Det krävdes att Karin kom ut och hjälpte mig se att han är LB, jag var så fast i hans historia… Nu känns det som att han äntligen är träningsbar! Jag ser det som ett bra läge att låta honom få tre veckors sommarlov medan jag åker på Colt Starten.