Per Waaler

Jag besökte Waaler farm och Per 2012. Väldigt generöst visade och berättade han om sin filosofi, dels då han red själv och dels när han undervisade elever. Under Eurohorse gjorde Per samma sak för publiken vid paddocken. Här delar jag Pers egna ord (på någon form av norsksvenska ;)) om vad han vill visa och en film på när han visar det:

”Dressyr på planeten Zog! Här är lite av vad jag ska prova att gå igenom medan jag rider Wilma på fredag och lördag i Paddock på Eurohorse:

Accept. For å kunna få accept, måste vi vara säker på att alt vi gör är komfortabelt. Sadel, gjord, bett- alt måste vara komfortabelt. Om det inte är så kommer hästen att förvänta sej något obekvämt, som kommer att leda till spänning. När en häst accepterar något, så är det som dom säger: «I can live with that»

Vägen till accept. När det gäller kontakten, som är den svåraste sak att få accept för, så handlar det om att bilda erfarenhet om att kontakten/bettet alltid är bekvämt och förutsägbart. Det finns ingen «ja men» på denna väg. Är hästen böjd utåt (concav utåt) så gör man detta bekvämt med att hitta ytterkontakten, och inte hålla emot med inner tygeln.
Om hästen har huvude högt visar man den en bekväm kontakt genom att ta handen uppåt, så bettet fortfarande vilar i mungipan.

Aldrig be hästen om att ge från sej kontakten. Bilda erfarenhet om att den skal lita på handen, och lägga sej till en kontakt, inte att den skal «ge efter» kontakten. Eftergift handlar inte om att ge efter, men att andas, istället för att hålla andan.

När du presenterar hästen för en kontakt ska det känns tryggt. Om den är spänt ska det känna det som om du ger den en kram. Men denna kram är utav empati, inte ett försök på frihetsberövning.

Ingen häst är född okänslig, och när en häst blir hård eller stark, så är detta antingen ett försvar, eller ett tecken på obalans. Oavsett, så inte använd en obekväm känsla för att få den att ändra sej. Detta vill bara prägla den vidare i en ond cirkel. Ändra istället dina krav, så att hästen lätt kan få till det du vill. Eller ändra på det du vill att du ska vara- en ryttare som gör en häst komfortabel och trygg är inte alltid en ryttare som är effektiv! Men när man blir en sådan ryttare, så går det att lära sej nog teori och tränings lära att bli effektiv, utan att göra det obekvämt för hästen. Men det kräver mer av oss en av hästen. Och kom ihåg: Ett år är inte en lång tid i träningen av en häst!

Efter accept, och bare efter accept, kommer frågan om förändring. Vi har ett bild som vi hoppas att kunna skapa i framtiden, vart vår negativa påverkan av hästens balans kan neutraliseras av att leda den till en annan förbättrad balans.

För att få till en förändring krävs inverkan. Man kan antingen ha en positiv inverkning, som kommer när hästen utan spänning följer dej till en förändring, eller en negativ inverkning, om hästen blir misstänksam/spänd när du ber den följe dej. Det viktiga här blir att bara be när du kan få en positiv inverkning. Detta vill leda till en erfarenhet som du kan ha användning av senare, istället för att bryta ned förtroende. Det är aldrig nu det är viktig att det är bra. Det är i framtiden!

Första försök på inverkan brukar vara den ledande tygeln. Följ mig är frågan, inte ordern. Om hästen inte litar nog på dej till att låta dej leda utan att bli bekymrad- spänna sej, så avbryt, och pröva igen. Till sist vill den inte förvänta något obekvämt, och igenom att inte försvara sej själv och göra tvärt emot, vill den följa dej utan spänning.

Att vara klar- beredskap. Att prägla en häst så att den alltid är klar till att gå fram är vårt huvudmål. Bjudning kallas det. För att i framtiden få en häst att alltid vara klar till att gå fram, vara i beredskap, krävs att hästens tankar prioriteras till att alltid välja detta som första alternativ. Detta kommer att ske om vi kräver uppmärksamhet på våra ”fram” hjälpare, och aldrig låter hästens fokus ha anledning att dras till bettet, igenom att man skapar en obekväm känsla med detta. ALL erfarenhet samlas i hästen, och inget vi kan få till i dag är värd den förlust vi skapar när hästen får upplever att det som väntar på den där framme kan ge en obekväm känsla.

Vänta. Att vänta har inget med att stoppa. Stopp är slutet på något, mens vänt är början. När man väntar på något är man fortfarande aktiv i tankarna, vilket speglar sej i kroppen. Aldrig jobb med att skapa stopp. Bara vänt, vilket bara kan ta form om hästen inte ser en möjlighet för att göra fel igenom att inte stoppa.

Gör det själv. När vi ber en häst ta ansvar för sin balans, det som kallas själv bäring, så ber vi den ansvara för att hålla den balans den är i utan påverkan av oss. Alltid börja med den lättaste balansen ni kan tänka er, och gradvis bygga på detta med små steg. Om ni kommer till ett läge där hästen är beroende på er för att behålla sin balans, så har ni gått för långt, och måste ta ett steg tillbaka och hitta den balansen hästen kan tackla på egenhand.

Vi har 2 balanser att tänka på. Den horisontala, om hästen håller balansen på sina engna ben, eller ramlar fram och söker handen som ett 5. ben, och sväng balansen, om den faller in eller ut när den svänger. Dessa 2 balanser har också en påverkan på varann. Så det är viktig att se dom också i förhållande till varandra.

Våra uppgifter som ryttare: Vi skal vara psykolog, detektiv, och lärare. Är vi bäst på alla dessa uppgifter, så är vi också bäst på att träna hästen.

Som psykolog måste du se till att hästen öppnar opp och pratar med dej, annars så får du ingen ide hur du kan hjälpa den till att lösa sina problem. Om det den säger är något som är obekvämt, eller opassande för dej att lyssna till, och du säger tyst!, så inte förvänta att den talar om något annat, som kan vara liv och död. Jag är obekväm, kan leda till jag har ont, som kan leda till veterinären, som i sin tur inte har någon hjälp att ge då det är för sent. En sadel som inte passar säger hästen direkt ifrån om. Om du er van med att lyssna letar du efter vad som är problemet, eller får andra att leta. Om man inte lyssnar, och sägar ”tyst”, så kanske ett litet problem blir till ett stort, utan att man kan göra något åt det!

Som detektiv måste du vara nyfiken, tolka förändring, spana, och skugga din häst, hitta lösningar. Hästen ger alltid tecken innan det blir problem. Bara när du ger från dej kontroll har du chans att tolka vad som är på väg att hända.

Som lärare måste du kräva uppmärksamhet, belöna initiativ, korrigera, men aldrig bestraffa fel. Bedöma svar på frågor, och antingen rätta eller belöna dom svar du får. Du kan med din ledning skapa elever som sitter på första bänk med äpplet till läraren! Du är inte en god lärare om du undviker problem igenom att ge rett svar, men tillåter din elev att göra fel, och sen korrigerar felen på ett sätt som gör felen tydligt. Hästen präglas av belöning, men korrigeringar är nödvändig för att komma till något som kan belönas.

Aldrig gör det så svårt att det inte är god chans för att hästen svarar rätt. Positiviteten som skapas igenom att göra rätt, och belöning, vill leda till att hästen blir ambitiös, och försöker hitta lösningar. Detta kan leda till att hästen verkar hitta på egna saker, men det är bara ett önska om att vara duktig som leder till detta. Att bestraffa dessa fel kan verka som en god ide just här och nu, men vill skapa en osäker eller arg häst som inte vill bjuda på eget initiativ i framtiden- som alltid skal vara ditt mål som lärare. I dag är aldrig viktig!

En häst är mentalt att räkna som ett 3 år gammalt barn. Alt måste vara förutsägbart, konsekvent, och komfortabelt.
Den har ingen möjlighet att förstå människa skapade koncept som ”till tygen, böjning, samling, bjudning

Men att accepterar bettet, bjuda fram , och känna lik kontakt på båda tyglarna,är lätt att förstå. (är inte detta det som vi räknar som ”till tygen”?)

Att svänga i balans, utan att falla in med bogen, eller ut med bak benen lär den sig igenom rätt och fel, belöning och korrigering, tills den hittar hur att vrida sin bog, och svänga fast den håller sin balans till utsidan, och inte lutar sin kropp inåt. (är inte detta vad vi räknar som böjning?)

Att komma i bättre balans igenom att vänta, fast du är i full beredskap till att gå fram skapar aktivitet, båda mentalt, och indirekt fysisk. (Är inte detta vad vi räknar som samling?)

Bli goda hantverkare. Att bli en god ryttare kräver mycket av det samma som att bli en god snickare, och lite till.

Fast du vet hur ett färdig hus kommer att se ut, så hjälper det dej inte ett dugg. Man måste lära sej hur varje detalj ska göras.

Att ge hästen en trygg känsla i en läskig situation er svårt, och måste vare första punkt.

Att göra sitt kroppsspråk så detaljerad att en samtal kan vara på gång utan att någon kan se vad som blir sagt är det nästa. Att ”tima” frågorna så att hästen vet vad frågan är innan du hinner fråga. En tanke som leder till en liten, nästan osynlig förändring i din kropp, som hästen upptäcker igenom att den har hela sitt fokus på dej, och lyssnar på varje ord du viskar. Och att denna upptäckt för hästens tankar i den riktning vi önskar för att den ska göra en handling. Allt detta tar tid, även om det är snack om tiondels sekunder. Vi måste ha tålamod att vänta, för inte att ta över ansvaret att få till den handling vi försöker att få hästen att göra.

Din jobb som ryttare är inte att tvinga fram något, men att lägga förtrollande till rätte.

Värdera opartisk, utan något specifikt önska.
Inte hoppas på ett resultat, for det vill ändra din ridning från att lägga förhållande till rätta till att blockera oönskade resultat.

En likgiltighet är bäst för att kunna göra en god analys. Från en bra analys och teoretisk kunskap kommer en bra plan för en eventuell ändring.

Empati: Att se hur det ser ut från den andras sida. Hur vore det att vara en häst, och bli riden? Ha bett i munnen, och tyglar över mina axlar, och en person jag inte ser som håller tyglarna! Rätt så läskig tanke! Vem litar ni nog på till att få hålla dessa tyglar?

Förstå din häst. Varför gör den som den gör? En häst är ”häst smart”, precis likadan som att människor är ”street smart” . Dom är smart på att överleva!
En häst som försvarar sej gör sig hård i sin muskulatur. En häst som är rädd tar huvudet upp och flyktar. Den kan inte något för det, då den är styrd av instinkt som har räddad den igenom tusen av år.

När en häst förväntar sig något läskigt, eller obekvämt, så är det som för oss när den läskiga musiken börjar spela i en film. Man stelnar till, och nästan gömmer sig. Istället för att blockera denna respons från hästen, som den inte kan rå något för, så ändra istället scenen i filmen till en kärleks sen, och ge den en metaforisk kram, och se hur många gångar denna scen måste spelas innan din häst inte längre väntar på det läskiga.

”Wax on, wax of”. Alla som har sett The Karate Kid vet vad detta betyder. Att göra vissa saker ändlöst, och när du till sist blir duktig på att göra dom små delarna är det lätt att sätta ihop detaljerna och få till den svåra helheten. Inte prova bli god till att vinna tävlingar, eller att få det att se perfekt ut. Jobba med dej själv, och alla dom rollerna du måste bli bäst till, och målet vill komma en dag. Men inte stress- det kommer när det är dags, och inte en dag förre. Så slappna av och njut alla delar av resan- även dom delarna som inte verkar fungera, vart du väntar på att hästen ska förstå att du inte är ett hot, och sen sänker sitt försvar och slappnar av.”

3 reaktion på “Per Waaler

  1. Heja heja! Vilket jobb du har gjort med att skriva ned ordagrant vad han säger. Tack! Nu har vi det att gå tillbaka till och läsa vid behov

    • Det är Pers egna ord som han delat på Facebook, jag bara kopierade ;). Kram

Kommentarer inaktiverade.