Träningsbar

Oscar och jag i strandbrynetPrins Oscar har, som jag nämnt tidigare, gått från RBI som exploderar till LBI. Resan har varit lång. När Oscar kom för cirka ett och ett halvt år sedan hade han först en ganska omvälvande tillvänjning till lösdrift, stor kuperad hage och både ston och valackar som hagkompisar. Till detta från box utan granne att klia på, bara titta på och egen hage. Under stor del av första halvåret fick han ta det lugnt och återhämta sig från magkatarr. Sedan såg veterinären hans problem i munnen med bland annat död vävnad efter tryck från bettet. Tre månaders bettlöst var i och för sig ingen större grej. Jag har helt enkelt inte tränat så systematiskt förrän nu.

Tiden har gått till att han ska tycka att det är kul att vara med mig, vilket har betytt väldigt mycket uteritter. Vanlig hederlig streetsmarthet har han fått införskaffa. Någon gång under den första tiden här försökte han hoppa in i lösdriften från gången. Han landade med knäna på grinden och kom upp fint igen, men det var helt uppenbart att han inte tänkte klart. Från början var han heller inte nyfiken på något, det var som han inte trodde att han fick ha en åsikt.

Samtidigt har han lärt mig väldigt mycket om balans, rytm och takt i en häst. Han har en gedigen utbildning som jag också lärt mig av.

Nu är han mycket mer självsäker samtidigt som han fortfarande är en gentleman. Det krävdes att Karin kom ut och hjälpte mig se att han är LB, jag var så fast i hans historia… Nu känns det som att han äntligen är träningsbar! Jag ser det som ett bra läge att låta honom få tre veckors sommarlov medan jag åker på Colt Starten.